Femteklassares kunskaper om matens väg från jord till bord och deras beskrivningar av miljövänlig mat

Hållbar utveckling är ett viktigt och aktuellt ämne globalt. Produktionen av mat kan orsaka många miljöproblem, och eftersom en tredjedel av vår klimatpåverkan har med mat att göra är det viktigt att ha kunskaper om hållbar matproduktion. Däremot är det svårt att göra ekologiskt hållbara val gällande mat utan att ha kunskaper om matens ursprung och produktion. I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 är hållbar utveckling ett genomgående tema, och matens kretslopp ska ingå i undervisningen. Dock har det konstaterats att barn har bristande kunskaper om matens ursprung och produktion, och om hållbarhetsaspekter gällande mat. Syftet med min avhandling är att undersöka vilka kunskaper elever i årskurs 5 har om matens ursprung och produktion samt hur de uppfattar matens koppling till ekologiskt hållbar utveckling. På basen av syftet har följande forskningsfrågor formulerats: 1. Hurdana kunskaper har femteklassare om några vanliga livsmedelsprodukters ursprung? 2. Hurdana kunskaper har femteklassare om några vanliga livsmedelsprodukters produktion? 3. Hur beskriver femteklassare miljövänlig mat? Forskningsmetoden för avhandlingen är fenomenografi och datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Innan jag intervjuade tolv femteklassare fick jag godkännande av de inblandade rektorerna, lärarna och vårdnadshavarna att genomföra intervjuerna. Det framhölls åt samtliga berörda parter att intervjun är konfidentiell och frivillig. Ett intervju-underlag med frågor om matens ursprung, produktion och miljövänlig mat fungerade som bas för intervjuerna. Analysen av datamaterialet började med transkribering och kodning av intervjuerna. Analysmetoden för det kvalitativa datamaterialet i min avhandling är meningskategorisering, och för det mer kvantitativa datamaterialet har jag gjort diagram med förklaringar. Resultaten antyder att de flesta elever har goda kunskaper om matens ursprung och produktion, även om det är stor variation informanterna emellan. Eleverna känner igen vanliga, oförädlade livsmedel, och de känner väl till huvudingredienserna i förädlade produkter. Eleverna kan beskriva de viktigaste stegen i livsmedelsproduktion med varierande detaljrikhet. Informanterna kan åtminstone i viss mån analysera mat ur ett hållbarhetsperspektiv, men hälften likställer miljövänlig och nyttig mat. Några informanter hade mycket goda kunskaper om matproduktion och miljövänlig mat. Femteklassarna hade en verklighetsmotsvarande bild av matens väg från jord till bord, även om de flesta nämnde få detaljer gällande vad som sker med maten på lantbruket eller vid fabriken. Studien är inte omfattande nog för att generalisera resultaten, men utgående från undersökningen kan det konstateras att kopplingen mellan mat och miljövänlighet inte är naturlig för en betydande del av femteklassarna. Därför är ett förslag till fortsatt forskning att göra en större och mer generaliserbar studie om femteklassares beskrivningar av miljövänlig mat, samt att undersöka varför femteklassare tenderar att likställa miljövänlig och nyttig mat