Vi får inte glömma anknytningen!

Kunskapsområdet för vårt examensarbete är anknytningens betydelse i förskolan ur ett fenomenografiskt perspektiv. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar och arbetar med anknytning i förskolan. Frågeställningarna var: 1. Vad berättar förskollärare på några förskolor i södra Skåne att det vet om anknytningsbegreppet? 2. Hur arbetar dessa förskollärare för att barnet ska ges möjlighet att utveckla en trygg anknytning? Som metod till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och vi valde att intervjua fyra förskollärare i södra Skåne. Resultatet i vår studie visade att respondenterna hade goda kunskaper kring anknytningsbegreppet och påpekade liknande strategier i sitt arbete för att utveckla trygg anknytning till barnet, såsom att bekräfta, vara närvarande och ha roligt tillsammans. Respondenterna beskrev anknytningen som en unik relation som tar tid att bygga upp och bibehålla. Tid som de inte alltid ansåg sig ha. Samtidigt beskrev respondenterna arbetslaget som en viktig faktor i arbetet med att bygga relationer då de inte ansåg att det går att utveckla en unik relation till alla barn utan till vissa barn är relationen professionell. De menade även att då arbetslaget består av flera pedagoger ökar även möjligheten för barnet att utveckla en anknytningsrelation till minst en av pedagogerna och inte enbart utveckla professionella relationer. Respondenterna beskrev också att arbetslaget och dess förhållningssätt speglar barngruppen. Om arbetslaget är tryggt uppfattade respondenterna att även barngruppen är detsamma. Nyckelord: Anknytning, arbetslag, förskola, förskollärare, relationer, tid och trygghet