Ett nytt sätt att arbeta med elevhälsa? : En fallstudie om förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande arbete i ett elevhälsoteam

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur elevhälsoteam kan gestaltas för att inte bara vara åtgärdande utan även hälsofrämjande och förebyggande. Tidigare forskning, nationella granskningar och rapporter har visat på svårigheter för elevhälsoteam att arbeta utifrån sitt uppdrag att vara främst förebyggande och hälsofrämjande. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att undersöka om elevhälsoteamets som studeras arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Indikatorer i en tidigare pilotstudie indikerar på att så är fallet och syftet är att undersöka detta närmare och om det iså fall finns en brytpunkt när elevhälsoteamet började arbeta på detta sätt. Vidare är syftet att, om det finns en brytpunkt, undersöka vilka faktorer som bidragit till att detta arbetssätt utvecklades och vilka faktorer som upprätthåller detta. Studiens teoretiska ansats är systemteori om lärandeorganisationer samt teori om tvärprofessionella team. Andra ansatser är olika specialpedagogiska perspektiv, ett salutogent perspektiv samt ekologisk utvecklingsmodell. Dessa teorier används även i analysen. En variant av metodtriangulering har använts. Detta innebär att empirin är insamlad från flera olika källor för att identifiera olika perspektiv på elevhälsoarbete i materialet samt se var samstämmighet föreligger. Följande datamaterial har samlats in: a) 13 observationer av elevhälsoteamsmöten med lärare b) 3 observationer av elevhälsoteamsmöten utan lärare c) en fokusgruppsintervju med elevhälsoteamet d) en intervju med psykolog i elevhälsoteamet e) en intervju med två rektorer f) en fokusgruppsintervju med elever med åtgärdsprogram samt g) en enkät till alla pedagogerna på skolan. Observations- och intervjumaterialet har transkriberats och samtliga material har analyserats genom att identifiera återkommande teman och sedan tolka dem genom tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Elevhälsoteamet i undersökningen har rört sig från att arbeta mest med åtgärder till att även arbeta förebyggande och hälsofrämjande och skiljer sig således till delar från elevhälsoteam som studerats tidigare. Rektors roll var viktig för att utvecklingsarbetet skulle inledas men även för att upprätthålla arbetssättet, enligt flera datakällor. Att rektor skapar tydliga mål, sprider visionen och håller i utvecklingsarbetet över lång tid lyftes fram som betydelsefullt. Att elevhälsoteamet har tydliga rutiner för hur samarbetet med lärarna ska utformas samt för användningen av ett elevcentrerat arbetssätt är andra faktorer som framstår som viktiga i den empiriska analysen. Resultaten i uppsatsen diskuteras utifrån den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning. The aim of this study is to create knowledge about how pupil welfare teams in schools can work with health promotion and prevention and not only with remedial work. Earlier research together with national reports and inspections has shown the challenge for pupil welfare teams to work with prevention and health promotion. The study first explored if the pupil welfare team in the study also worked with prevention and health promotion. Indications of this way of working was shown in an earlier study and the aim was then to further explore if there was an inflection point when the pupil welfare team started to work in these ways. In case there was such a point, the aim was also to further explore which factors that contributed to this and which factors that supported that these ways of working continued. System theory and theories about cross-professional teams are used as theoretical perspectives in the analysis. Special pedagogical perspectives and the salutogenic perspective were also used in the analysis together with earlier research about pupil welfare teams. Both qualitative methods with interviews and participant observations and a quantitative method with a questionnaire are used in the study. The information from the different data sources was triangulated in order to identify both different and convergent perspectives of the research questions. The following data material has been collected: a) 13 observations of pupil welfare teams including teachers b) 3 observations of pupil welfare teams without teachers c) a group interview with the pupil welfare team d) an interview with the psychologist in the pupil welfare team e) an interview with both headmasters in the school f) a group interview with six pupils g) a questionnaire to all teachers working on the school. Results show that the pupil welfare team has gone from remedial work to work more with prevention and health promotion. The results indicate the important role of the principal for creating clear goals and common visions. To stay long and hold on to the strategies are important for developing the way of working with prevention and health promotion. Clear routines, close co-operation with teachers and a pupil centered way of working are other keys to success for developing and hold on to prevention and health promotion work in pupil welfare teams. The results are discussed in relation to the theoretical background and earlier research