Mot en ny lokal utvecklingspolitik? : Om svenska kommuners arbete för en stärkt lokal attraktionskraft

Svenska kommuner gör varje år åtskilliga insatser i syfte att främja den egna kommunens attraktivitet, konkurrenskraft eller tillväxtpotential. I forskningslitteraturen går dessa insatser ofta under benämningen lokal utvecklingspolitik. I denna rapport undersöks hur lokalt utvecklingsarbete egentligen går till. Vad gör kommunerna och med vilka metoder? Hur väcks utvecklingspolitiska initiativ? Och hur organiseras genomförandet av utvecklingspolitiken? Rapporten bygger på ett interaktivt följeforskningsprojekt där författarna under tre år har följt lokala utvecklingsinitiativ i tio kommuner runt om i Sverige. De studerade kommunerna har under undersökningsperioden ingått i Tillväxtverkets projekt Stärkt lokal attraktionskraft, 2015-2018. I de fyra resultatkapitlen beskrivs 1) hur kommunala företrädare strategiskt ser på kommunens roll och funktion i det lokala utvecklingsarbetet, 2) vilka metoder kommunerna utvecklar och arbetar med, 3) hur utvecklingsinsatser förankras och blir legitima under okonventionella policyprocesser samt 4) vilka roller utvecklingsprofessionella tjänstepersoner har i utvecklingspolitikens policyprocesser. Resultaten i denna studie kan förstås i ljuset av en mer övergripande policyförändring som äger rum på det regionalpolitiska området. Tidigare har lokal och regional utvecklingspolitik varit direkt associerat med näringslivsutveckling och skapande av nya arbetstillfällen. Vi menar dock att en annan bredare form av utvecklingspolitik håller på att ta form, inte minst på den lokala nivån. Denna nya utvecklingspolitik fokuserar på samhällsutveckling i vid mening. Ofta betyder det att frågorna är svåra för kommunen att styra och att de inte enkelt kan inordnas under någon traditionell politisk sektor (förvaltning). Med denna policyförändring för ögonen ser vi att kommunerna hittills har haft svårt att finna arbetssätt, metoder och organisationsformer som matchar den breda, interaktiva och tvärsektoriella utvecklingspolitiken. Resultaten visar att kommunerna uttrycker en tydlig diskrepans mellan hur de vill jobba och hur de tycker att de faktiskt jobbar. Vidare är metodutvecklingen på området fokuserad på intern organisations- och processutveckling. De utvecklingsinitiativ som studerats har ofta initierats och drivits av enskilda medarbetare som inte sällan saknat organisatoriska stödstrukturer för tvärsektoriellt och interaktivt arbete. Därtill har dessa medarbetare ibland mött legitimitetsproblem när deras arbete saknar förankring eller när olika legitimitetsgrunder har krockat med varandra