Digitalisation in preschool

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om förskollärares och förskolechefers tankar och erfarenheter gällande arbetet med digitalisering i förskolan och hur digitala verktyg kan underlätta för barn i behov av särskilt stöd. För att få svar på syftet och forskningsfrågorna användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sju förskollärare på tre olika förskolor och två förskolechefer intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt ordagrant. Studien utgick från det sociokulturella och det specialpedagogiska relationella perspektivet på lärande med en hermeneutisk ansats och i resultatet framkom att förskollärarna är övervägande positiva till digitaliseringen. Däremot kände de sig osäkra på metoder och arbetssätt och ingen av förskollärarna hade särskilt stor erfarenhet av digitala verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade även att förskolecheferna lägger mycket av ansvaret på förskollärarna att utveckla arbetet med digitaliseringen samtidigt som förskollärarna själva efterfrågade mer kompetensutveckling och stöd av sina chefer gällande digitaliseringen. Utifrån resultatet blev slutsatsen att arbetet med digitalisering i förskolorna behöver bättre struktur och planering för att barnens lärande och utveckling på bästa sätt ska gynnas. Både förskollärarna och förskolecheferna behöver mer kunskap gällande aktuell forskning kring till exempel hur apparna skall väljas ut, men även vad gäller betydelsen av samspelet mellan barnen och de vuxna som en förutsättning för att lärande ska kunna ske. Personalen behöver få tid till kompetensutveckling och planering och chefernas ledarskap behöver bli mer aktivt och närvarande om förskollärarna ska känna sig trygga i arbetet med digitaliseringen.The purpose of this study was to gain more knowledge about the preschool teachers' and preschool managers' thoughts and experiences regarding the work with digitalisation in preschool and how digital tools can facilitate children in need of special support. In order to get an answer to the purpose and research questions, qualitative method was used with semi-structured interviews. Seven preschool teachers at three different preschools and two preschool managers were interviewed. The interviews were recorded and transcribed verbatim afterwards. The study was based on the socio-cultural and the special educational relational perspective on learning with a hermeneutic approach, and in the result it emerged that preschool teachers are predominantly positive for digitalisation. However, they felt unsure of methods and working methods and none of the preschool teachers had much experience of digital tools in the work with children in need of special support. The results also showed that the preschool managers put much of the responsibility on preschool teachers to develop the work with digitalisation while at the same time the preschool teachers themselves demanded more skills development and support from their managers regarding digitalisation. Based on the result, the conclusion was that the work with digitalisation in preschools needs better structure and planning in order to best promote children's learning and development. Both the preschool teachers and the preschool managers need more knowledge regarding current research on, for example, how the apps should be selected, but also with regard to the importance of the interaction between the children and the adults as a prerequisite for learning to take place. The staff needs to have time for competence development and planning and the managers' leadership needs to be more active and present if preschool teachers should feel secure in the work with digitalisation