Den kluvna liberalismen : Hur debatten om religiösa friskolor kan förstås ur olika liberalismkonceptioner

Baserat på olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av vad liberalismen kännetecknas av så åsyftar denna uppsats att ge klarhet i vilken liberalismkonception som tre olika svenska riksdagspartier använder sig av i debatten om religiösa friskolor. Det stora fokuset för uppsatsen är att beskriva hur liberalismen kan se olika ut beroende på hur man väljer att värdera olika liberala begrepp. Begrepp som frihet, jämställdhet och rättvisa visar sig definieras olika av de tre riksdagspartier som granskas, och således landar även partierna olika i sina argument beträffande de religiösa friskolorna i Sverige. Med anledning av liberalismens utveckling i historien så har begreppet liberalism och vad som räknas som liberala begrepp ändrats och formats om så att det idag kan uppfattas som svårt att definiera vad som kan anses vara liberalt. Liberalismen lider av en kluvenhet vilket visar sig när partier som anser sig föra en liberal argumentation ibland lyckas landa i beslut som kan anses vara varandras motsatser. Uppsatsens slutsats är att de tre riksdagspartier som presenterats använder sig av huvudsakligen två liberalismkonceptioner, där den ena konceptionen förespråkar en starkare stat för ökad liberalism, medan den andra konceptionen förespråkar en större frihet för individen att forma sitt eget liv