The climate impact of structural framework and foundations

Klimatfrågan har under de senaste åren bara blivit mer och mer aktuell, jorden värms upp och resurserna minskar. Det ställs numera krav på många områden att minska utsläpp och slöseri med resurser. Byggbranschen står för en hel del utsläpp, vilket de är medvetna om och nya krav och lagar för att reglera klimatpåverkan är på väg att införas. Byggprocessen som förut inte har betraktats särskilt mycket med avseende på klimatpåverkan börjar nu synas mer noggrant. Processen står i dagsläget för en stor del av byggnadens totala klimatpåverkan och materialen är i sin tur en stor del av byggprocessens utsläpp. Miljöbyggnad som är det mest använda miljöcertifieringssystemet för byggnader i Sverige har under senaste året kommit ut med en version; Miljöbyggnad 3.0. I denna version har en ny indikator införts där stommen och grundens klimatpåverkan skall redovisas. I detta examensarbete har en utvärdering av stommen och grundens klimatpåverkan genomförts med hjälp av denna nya indikator i Miljöbyggnad. Underlag har även hämtats in genom en litteraturstudie. Beräkningar har genomförts på ett exempelhus, en enplansvilla på 123 m2 med trästomme och platta på mark. För att genomföra beräkningarna har materialmängder tagits fram och sedan omvandlats så att alla material kunnat anges i kilo. För flera material blev det nödvändigt att ta fram densitet, detta gjorde att densiteten fick uppskattas för två material: isolering och betong. Tre stycken beräkningar genomfördes därför med uppskattade värden för densitet och därefter gjordes en fjärde beräkning med uppgifter från produktspecifika EPD:er. Resultaten visar att betongen står för den största procentuella klimatpåverkan för beräkningarna, och att det därmed är betongen som det blir viktigast att kunna redovisa uppgifter för. Det visar sig också att densiteten för betongen får en stor betydelse för slutresultatet då betongen har den absolut största volymen och massan. Av de uppskattningsvärdena som användes för densitet så var det medelvärdena som hamnade närmast de produktspecifika värdena. Studien visar att det är väl värt att belysa den klimatpåverkan som stom- och grundmaterialen står för. Skulle den klimatpåverkan som dessa material står för kunna minskas vore det ett bra steg framåt. Det pågår i dagsläget många projekt från olika industrier med att förbättra dessa material ur klimatsynpunkt och det är även på väg att införas en ny lag om klimatdeklaration av byggnader. Studien lyckas inte visa på att något material är bättre eller sämre än de andra, alla materialen har olika fördelar och nackdelar och alla behövs. Den slutsatsen som dras är i stället att mycket kan vinnas genom att bli tvungen att redovisa data, då detta kan sporra tillverkare att förbättra sina produkter ur klimatsynpunkt.Climate change has become a more and more pressing issue in our time, the earth is heating up and the recourses are decreasing. There is now pressure on a lot of establishments to reduce their emissions and waste of recourses. The construction industry lets out a lot of environmentally harmful emissions, something they know, and new regulations and legislations that will force them to improve are about to be introduced. The construction process has in the past not been subject to much scrutiny when it comes to climate impact, but the process is now beginning to be more closely examined. Today the process of constructing a building stands for a big part of the building’s total climate impact and the materials is in its turn a big source of the construction processes emissions. Miljöbyggnad which is the most used environmental assessment system for buildings in Sweden has during the last year come out with a new version; Miljöbyggnad 3.0. In this version a new indicator has been added where the climate impact of the buildings framework and foundation is to be presented. The purpose of this report is to evaluate the environmental impact created by a buildings framework and foundation using the new indicator from Miljöbyggnad. Information for the study has also been collected in form of a literature study. Calculations has been performed on an example house, a one-storied house at 123 m2 with a wooden framework and a slab-on-grade foundation. To be able to carry out the calculations the amounts for the relevant materials had to be extracted and then converted so that every material could be accounted for in kilograms. For some of the materials this required the use of density, which led to approximations of the density for two of the materials: the insulation and the concrete. Three calculations where then carried out with three different approximations for density, thereafter a fourth calculation was made with the use of data from product specific EPD: s. The results show that the concrete stands for the largest percentage of the calculations climate impact and that the concrete therefor is the most important material to be able to produce data for. It can also be showed that the density for the concrete have a large impact on the result since the concrete has the largest volume and mass. Of the approximated values that where used the average values came closest to the product specific values. The study shows that it is well worth to illuminate the climate impact that framework and foundation materials creates. If this impact could be reduced it would be a big step forward. There are currently several projects that works towards reducing the carbon emissions from these materials and a new climate declaration law concerning buildings is on its way. The study fails to show that any material is superior compared to the others, the conclusion is rather that there is much to gain from forcing presentation of data for material since this can impel manufacturers to improve their products climate impact