Grus och sand i Gotlands län

Föreliggande rapport redovisar inventeringen av naturgrus, som utförts i Gotlands län undantaget nordligaste och sydligaste delen av ön (se fig. l).Inventeringen har skett inom ramen för det av riksdagen beslutade prog­ rammet för regionala inventeringar av grus och alternativa material (prop. 1981/82:220). Utredningen har omfattat översiktlig inventering av naturligt förekommande grus- och sandavlagringar. Inventeringen inleddes med litteratur- och arkivgenomgångar samt flygbilds­ tolkning i delar av området. Grus och sandavlagringarna undersöktes därefter i fält vad beträffar utbredning, uppbyggnad, materialsammansättning och geovetenskapligt skyddsvärde. Utförda laboratorieundersökningar av insamlade prov från en tidigare inventering, omfattande bestämning av bergartssamman­ sättning, har inarbetats i föreliggande inventering. Genom sammanvägning av kända skyddsvärden (geovetenskapligt, botaniskt, ornitologiskt, hydrogeologiskt värde, värde för landskapsbild och frilufts­ liv; se avsnitt 2:1) erhölls ett samlat naturvärde, vilket är indelat i tre naturvårdsklasser. De teoretiskt uttagbara volymerna i olika förekomster har uppskattats, lik­ som fördelningen i kornstorlekshänseende. Vid volymberäkningarna har hänsyn tagits till volymer "låsta" genom skyddsföreskrifter av olika slag samt låsta av bebyggelse och vägar (se avsnitt 2.1). Kortfattade uppgifter om de undersökta grusförekomsterna (114 st) redovisas i tabell 1, på kartklipp i skala 1:50 000 samt på en länskarta i skala 1:100 000 (bilaga 2). Grusförekomsterna beskrivs kortfattat i avsnitt 5.3. Resultatet av inventeringen visar, att det inom den inventerade delen av Gotland finns totalt ca 83 milj fm3 (m3 fast mått) sand och grus, varav dock endast ca 42 milj fm3 bedöms vara teoretiskt uttagbara. Ca 19 milj fm3 be­ döms bestå av grovkornigt material, ca 4 milj fm3 av växlande material, ca 16 milj fm3 av sand, och ca 3 milj fm3 har en okänd sammansättning. 22 st förekomster är synnerligen skyddsvärda från naturvårdssynpunkt (Klass I) och till naturvårdsklass II har 38 förekomster förts. Den teoretiskt uttagbara volymen i Klass Il-förekomster är ca 14,5 milj fm3 och i Klass III-förekomster ca 27,5 milj fm3. Förutsättningarna att finna grus och sand under grundvattenytan är i nästan samtliga grusförekomster dåliga, men i 17 förekomster har de bedömts vara måttliga. Endast i 5 förekomster har de bedömts vara goda, nämligen vid Svajde (6JNV:lll och 112), vid Västerhejde (6IN0:60), vid Slättflis (6IN0:70) och vid Langs hage (6IN0:80). Grusmaterialet i länets grusavlagringar domineras av sedimentära bergarter, i regel kalksten, och materialets hållfasthet är dålig. I vissa förekomster, främst på västra och nordvästra Gotland (se fig. 7), är dock halten av långtransporterade, hårda urbergarter i gruset tämligen hög i det att den överstiger 50% i några grusförekomster. Detta grus är det kvalitativt bästa grus som står att finna på Gotland