Gravida kvinnors förväntningar på förlossningsvården

Background:Today 99% of Sweden's pregnant women give birth at labour wards assisted by a midwife, only 0.1 % give birth at home. In Sweden, delivery care is currently burdened due to lack of delivery rooms and shortage of staff. If pregnant women do not receive the right support and care of a present midwife the risk of a more negative childbirth experience increases.Aim: The aim of this study was to describe pregnant women's expectations of delivery care.Method:A qualitative interview study was conducted with seven informants. A qualitative content analysis was used with an inductive approach. The analyze resulted in sixteen subcategories and four categories. Result:The results of the study showed that the informants expected that there was a lack of delivery rooms and that reffering in delivery care occurs. However, it appeared that they did not expect it to happen to themselves. The informants expected the staff to be competent, be able to guide the woman and provide security during childbirth. The informants' expectations were mostly based on experiences which could be both positive and negative. They had also received expectations about delivery care from media, local newspapers, Facebook and blogs. There was also an expectation that the organization is under pressure. The effect of this is staff shortages and stressful working conditions for the midwives. Despite this, the informants expected that they would receive good delivery care. Conclusion:Stressful and unexpected events can be experienced more manageable if pregnant women feel secure. It is therefore of value that midwives in maternity care and in maternity wards create realistic expectations of delivery care to minimize concerns.Bakgrund: Av Sveriges gravida kvinnor föder 99 % idag barn på förlossningsavdelningar assisterade av en barnmorska, endast 0.1% föder i hemmet. Förlossningsvården i Sverige idag är belastad på grund av plats- och personalbrist. Om gravida kvinnor inte får rätt stöd och vård av en närvarande barnmorska ökar riskerna för dåliga förlossningsupplevelser.Syfte: Syftet var att beskriva gravida kvinnors förväntningar på förlossningsvården.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sju informanter. Den dataanalys som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sexton subkategorier och fyra kategorier analyserades fram.Resultat: Studiens resultat visade att informanterna förväntade sig att det förekommer platsbrist och hänvisningar inom förlossningsvården. Det framkom dock att de inte förväntade sig att det skulle hända dem själva. Informanterna förväntade sig av personalen att de skulle vara kompetenta, kunna guida kvinnan samt inge trygghet under förlossningen. Informanternas förväntningar grundades mestadels på tidigare erfarenheter vilka kunde både vara positiva och negativa. De hade också fått förväntningar kring förlossningsvården av media, lokaltidningar, Facebook och bloggar. Det framkom även en förväntan att organisationen brister inom förlossningsvården, vilket gjort att personalbrist och stressiga arbetsförhållanden föreligger för barnmorskorna. Trots detta var förväntningarna att de skulle få en bra förlossningsvård.Slutsats:Stressfulla och oväntade händelser kan upplevas mer hanterbara om gravida kvinnor känner trygghet. Det vore därför av värde om barnmorskor i mödrahälsovården och på förlossningkliniker skapar realistiska förväntningar på förlossningsvården hos gravida kvinnor för att minimera oro.