Is this really true? : A qualitative study of the practice of souce criticism and information literacy in compulsory school.

Källkritik och informationssökning är en viktig del av en digital kompetens och därav även en stor del av revideringen av LGR11 (Skolverket, 2018a) som fokuserat på att digitalisera skolan. Tidigare forskning tyder på att minst undervisning inom området ges i grundskolans tidiga år. Syftet med denna studie är således att få en ökad insikt i hur undervisning i och om området ser ut i årskurserna F-3. Vi valde att främst se till lärarnas egna resonemang och tolkningar, därav har våra metoder utgått från en kvalitativ ansats och ett pragmatiskt perspektiv. Genom surveyundersökning och semistrukturerade intervjuer har vi kunnat se över 38 F-3 lärares tankar om undervisning i källkritik och informationssökning. Lärarna i studien ser området som en självklar del av det vardagliga arbetet i skolan och en viktig kunskap i det digitaliserade samhället som bör arbetas med från förskolan och i alla skolans ämnen, däremot uteblir undervisningen ofta trots att lärarna ser sina egna kunskaper i området som tillräckliga. Lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling inom området då de upplever osäkerheter kring den didaktiska aspekten. Faktatexter och diskussioner i helklass blir därför de vanligast förekommande arbetsmetoderna oavsett årskurs och skolbiblioteket ses inte som en resurs i undervisningen vid källkritik och informationssökning. Området har en tendens att prioriteras bort med anledning av brist på tid, både vad gäller planering och undervisningstid, och digitala verktyg. Source criticism and information literacy is a major part of the knowledge and skills needed in a digital era and therefore an important component in the revise of the Swedish curriculum of the compulsory school (Skolverket, 2018a) that targets the digitalization of the Swedish school system. Thus’, previous studies show that less education is provided for pupils in compulsory school in the subject of source criticism and information literacy, than in any other grade. The purpose of this study is to get additional insight in the education of source criticism and information literacy in compulsory school. We chose to study the teachers’ interpretations of the subject and how they implement the subject into their own classroom. Therefore, we have chosen a qualitative approach with a pragmatic perspective. Through a survey and multiple semi-structured interviews, we have been able to inquire about the reasonings of 38 compulsory school teachers. The teachers in this study view source criticism and information literacy as a natural part of their daily teaching and as an important societal based knowledge or ability in a digital society. A subject that is both important to introduce in pre-school and should be included in every school subject. Yet the teachers express a need for competence development as a result of an uncertainty with the didactic features of the pupils’ education. Factual texts and discussions held with the whole class, in the classroom, is therefore the most common approach regardless of grade. The school library is not seen as a resource for learning about source criticism and information literacy. The subject tends to get lower priority compared to other subjects due to the lack of time in both planning and teaching-hours and also due to the lack of digital tools available