Vilken betydelse har formativ bedömning i svenskundervisning?

Det finns många olika bedömningsformer i skolan. Bland de, finns den formativa och den summativa bedömningen. Denna kunskapsöversikt kommer att sammanställa och kritiskt granska befintlig kunskap om den formativa bedömningens funktion i svenskundervisning. Den frågeställning som kommer att besvaras är ”Vilken betydelse har formativ bedömning i svenskundervisning?”. Begrepp som feedback, kamratrespons, kamratbedömning och självbedömning kommer också att belysas och problematiseras. För att finna ett relevant underlag för min kunskapsöversikt, har en sökprocess i sökverktygen Libsearch, Libris och SwePub skett. Litteratursökningen inkluderar relevanta referentgranskande artiklar, doktorsavhandlingar och en rapport. Kunskapsöversiktens resultat visar att många forskare betonar vikten av att använda formativ bedömning i svenskundervisning då den har visat positiva effekter för både lärarens profession och elevers lärandesituation. Trots att de formativa bedömningarna hjälper lärare att stödja och forma elevers utvecklingsprocess, kan det finnas svårigheter med implementeringen av de formativa bedömningarna i svenskundervisning. Till exempel kan formativa bedömningar ta tid, behöva elevers motivation och kräva mycket dokumentation av läraren. Slutsatsen av kunskapsöversikten blir att trots de svårigheter som finns med implementeringen av den formativa bedömningen, främjas elevers lärande med hjälp av kamratfeedback, kamratbedömning och återkoppling. Det är dock viktigt att om lärare stödja elevers engagemang och motivation för att få formativa bedömningar att fungera i svenskundervisning. Till sist, finns det brister med min kunskapsöversikt i och med att i de texter jag hade valt, hade forskare enbart intervjuat lärare om vad de tyckte om formativ bedömning, men inte om vad eleverna själva tyckte om kamratfeedback, kamratbedömning och återkoppling. Därför kan kunskapsöversiktens resultat brista.There are many different forms of assessment in the school. Among them, there is the formative and the summative assessment. This knowledge review will compile and critically examine existing knowledge about the formative assessment's function in the subject Swedish. The question that will be answered is "What significance does formative assessment have in the subject Swedish?". Concepts such as feedback, companion response, peer assessment and self-assessment will also be highlighted and problematised. To find a relevant basis for my knowledge overview, a search process in the search tools Libsearch, Libris and SwePub has taken place. The literature search includes relevant peer review articles, doctoral theses and one report. The results of the knowledge review show that many researchers emphasize the importance of using formative assessment in Swedish teaching as it has shown positive effects for both the teacher's profession and the pupils' learning situation. Although the formative assessments help teachers to support and shape students' development process, there may be difficulties in implementing the formative assessments in Swedish teaching. For example, formative assessments can take time, need students' motivation and require a lot of documentation from the teacher. The conclusion of the knowledge review will be that despite the difficulties that exist with the implementation of the formative assessment, pupils' learning is promoted with the help of peer feedback, peer assessment and feedback. However, it is important that if teachers support the students' commitment and motivation to get formative assessments to work in Swedish teaching. Finally, there are shortcomings with my knowledge overview, since in the texts I had chosen, researchers had only interviewed teachers about what they thought of formative assessment, but not about what the students themselves liked about peer feedback, peer assessment and feedback. Therefore, the results of the knowledge review can fail