VI VILL LÄRA KÄNNA DETTA LAND En kvalitativ studie om idéburna organisationers betydelse för ensamkommande barns integration

Till följd av 2015 års flyktingsituation har antalet ensamkommande barn ökat mycket i Sverige. Diskussionen om vårt mottagande och integration har blivit allt mer aktuellt. I tidigare forskning lyfts sociala kontakter och socialt kapital fram som viktiga faktorer för en gynnsam integration. Vidare visar forskning att civilsamhället kan spela en viktig roll i skapandet av detta. I Göteborg har sju civilsamhällesorganisationer ingått ett Idéburet-Offentligt partnerskap, IOP, med Göteborgs stad kring mottagandet av ensamkommande barn. Målet är att erbjuda ett hemlikt boende i kombination med mervärdesinsatser för att ge ungdomarna bättre förutsättningar för samhällsintegration. Tidigare forskning indikerar att insatserna har got potential att öka ungdomarnas sociala kapital och bredda deras nätverk vilket i sin tur borde gynna integrationen. Men frågan är huruvida detta faktiskt sker? Hur upplever ungdomarna mervärdesinsatserna som görs inom IOP-Göteborg och vilken effekt kan det få på deras integration? Detta ämnar denna uppsats att besvara genom fem respondentintervjuer med ungdomar som bor på idéburna boenden inom IOP-Göteborg. Resultatet indikerar att ungdomarna uppskattar mervärdesinsatserna och att de visserligen får hjälp och stöd av praktisk karaktär, men att det skapas relativt lite socialt kapital. Vidare uttrycker de att det är just sociala kontakter till majoritetsbefolkningen, alltså socialt kapital, som de saknar för bättre integration. Dessa behov verkar mervärdesinsatserna inte tillgodose enligt ungdomarna. En slutsats är att ungdomarna tycks ha en bra uppfattning om vad de själva behöver för bästa integration vilket gör det än viktigare att lyfta in deras åsikter i forskningen kring ensamkommande barns integration