Stadskärna i omvandling

Mitt intresse för senmodernismens och rekordårens strukturer vaknade till liv när jag gjorde min praktik i Avesta i Södra Dalarna. Med en stadskärna starkt influerad av rekordårens strukturer hade man i Avesta börjat fundera över hur en centrumomdaning skulle gå till. Då arvet efter senmodernismens strukturer återfinns i nästan alla svenska städer blev jag intresserad av att studera hur man hanterat den här typen av stadsomvandlingar på andra platser i landet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur man som stadsplanerare kan förändra en stadskärna, influerad av senmodernismen, till dagens planerings- och stadsmässighetsideal. I uppsatsens teoridel beskrivs bakgrunden till modernismens arkitektur genom 1900- talets historia. Därefter övergår uppsatsen i en fallstudie där två stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter avseende tre platser. Intervjupersonerna utgörs av två för projekten viktiga planerare Ole Kasimir och Eva Sjölin. Platserna som undersöks och där centrumomdaning skett är Staffanstorp centrum, Lomma centrum och Sockerbruksområdet i Lund. I uppsatsen studeras bland annat frågor som problematiken med och orsakerna till centrumomdaningen, idealen bakom omvandlingen och målet med vad man velat åstadkomma med förnyelsen samt vilken roll grönstrukturen har haft i de olika projekten. Målet med uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur man som planerare kan hantera senmodernismens strukturer i en centrumomdaning. Funktionsseparerade miljöer, orters avsaknad på identitet samt stora restytor utgör några av orsakerna till att stadsomvandling varit nödvändig. Med stadsmässighet som ledord blev den funktionsblandade staden och kanske framförallt stenstaden förebilden i ett omfattande förändringsarbete. Stenstaden som en gång i tiden var det starkaste argumentet för byggandet av förorter.My interest for the late modernism and the structures of record years came to life when I did my internship in Avesta in southern part of Dalarna. With a town center influenced by the record years, planners had started to reflect upon how to transform the old town center. As the legacy of late modernism structures are found in almost every Swedish city, I became interested in finding out how this kind of urban transformation had been dealt with in other places around the country. The purpose of this paper is to find out how city planners can transform a town center, influenced by the late modernism, to today's planning and urban ideals. The theory part of the paper describes the background to the modernist architecture through the history of the 20th century. Thereafter the paper continues through a case study, where two qualitative interviews with the project planners have been conducted. The two respondents are Ole Kasimir and Eva Sjölin. The sites being investigated, where a transformation of the town center have occurred, are the town center of Staffanstorp, the town center of Lomma and the area of Sockerbruksområdet in Lund. Some of the questions analyzed in this paper were for example problems and causes behind the transformation of the town center, ideals and goals of what you wanted to achieve with the renewal as well as to establish the role of the green structure within the various projects. The overall goal of this paper is to gain a better understanding of how planners can handle late modernism structures when transforming a town center. Separated functions within the city center, a lack of identity as well as left- over areas represent some of the reasons that made urban transformation a necessity. With urbanity as a watchword the city of multiples functions, the stone city, became the role model for the overall transformation. The stone city, were once the strongest argument for the origination of suburban areas