Stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom

Valet av ämne grundar sig i det rådande intresset av rehabiliterings- och habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö. Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen är dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrågar ett gestaltningsförslag till deras atriumgård i anslutning till byggnaden. Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan på människan är forskarna överens om. Det finns en efterfrågan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan professionerna kan dessa utemiljöer förändras och förbättra. Icke anpassade ytor kan förvandlas till hålbara gestaltningar med brukarens behov i fokus. Anpassningen kan betyda en vinst i både utrymme för habilitering och även bidra med en positiv aktivering för brukare och personal. Arbetet syftar till att genom en litteraturstudie av autistiskt syndrom medvetengöra målgruppens särskilda behov. Även en kort och sammanfattande studie av vilken inverkan natur- och trädgårdsmiljön har på människans välbefinnande beskrivs. Detta för att knyta dessa teorier till gestaltningen och motivera användningen av gröna miljöer i ett habiliteringssyfte. Gestaltningsarbetet sker enligt metoden analys, koncept och gestaltning. Metoden leder fram till ett slutgiltigt gestaltningsförslag till platsen. Margaretahemmet är en daglig verksamhet för vuxna personer med autistiskt syndrom. Alla brukare på dagligverksamheten har även någon form av utvecklingsstörning, vilket är vanligt förekommande bland personer med autistiskt syndrom. Det finns ingen färdig mall för hur gestaltningsarbetet för denna målgrupp bör se ut. En stimulerande platsen för personer med autistiskt syndrom bör gestaltas efter de enskilda individernas behov snarare än efter en generell bild av målgruppen. Samtidigt kan många generella riktlinjer för en gestaltning av en återhämtande utemiljö vara användbara, då de behandlar funktioner som återhämtning efter stress.The choice of topic is based on the prevailing interest of rehabilitation and habilitation forms in nature and outdoor environment. This work will lead to a design proposal of a stimulating outdoor environment for people with autistic disorder. The location of the depiction is a daily activity, “Margaretahemmet” in Lund. “Margaretahemmet” asks for a design proposal to the atrium adjacent to their main building. Scientist agrees that outdoor activities and green spaces have a positive impact on human’s well-being. There is a demand for need-based outdoor areas adjacent to the rehabilitation activities. In collaboration between professions, these surfaces can be changed and improved, non-customized space can be transformed into durable configurations with the user's needs in mind. This change and adaptation can imply a gain in both space for rehabilitation and contribute to a positive activation for both users and staff. This work aims to, through a literature review of the autistic syndrome, conscious do target specific needs. A short and comprehensive study of the impact of nature and garden environment on human well-being are also described. This is to link these theories to conformation and motivate the use of greenery in a rehabilitation order. Conformation work is performed according to the method, "analysis, concept and design". The method is leading up to a final design proposal for the atrium. “Margaretahemmet” is a daily activity for adults with autistic disorder. All users at the daily activity also got some form of mental retardation, which is common among people with this diagnosis. There is no complete template for how an outdoor design for this target group should look like. A stimulating place for people with autistic disorder should be portrayed by the individual's needs rather than for a general picture of the target group. Altough many general guidelines for designing restorative outdoor environments can be useful, especially when dealing with recovery from stress