Prestationsmätning -En studie kring vilka effekter mätning kan skapa inom organisationer

Bakgrund och problem: Organisationer har sedan lång tid tillbaka varit föremål för granskning och mätning och en mängd metoder har tagits fram för att försöka mäta på alla möjliga vis. Mätning är till för att effektivisera och förbättra verksamheten men också för att skapa förtroende bland externa intressenter. Det finns dock eventuella oönskade effekter som kan uppkomma vid för stort fokus på mätning och övervakning. Detta kan exempelvis vara att anställda känner sig styrda och begränsade samt känner oro inför individuella och kollektiva prestationsmätningar och till följd av detta presterar sämre. Att genomföra mätningar är i många fall tidskrävande och kan ta mycket tid från kärnverksamheten. Svårigheten ligger därmed i att bedöma huruvida nyttan med tillsyn överstiger kostnaden. Risken finns att allt som mäts inte är av betydelse och relevans. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter mätning kan leda till inom organisationer. Avgränsningar: Arbetet kommer att beröra mätning i allmänhet men för att exemplifiera verkligheten kommer sjukvården i synnerhet att belysas. Uppsatsen kommer att utgå från både ett lednings- och medarbetarperspektiv. Metod: En kvalitativ metod i form individuella intervjuer har tillämpats för insamling av det empiriska materialet. Totalt har sex stycken intervjuer genomförts. Resultat och slutsatser: För att lyckas med mätningen är det av vikt att mätningens syfte och dess innebörd kommuniceras inom organisationen så att det skapas förståelse och engagemang bland medarbetarna. Dock är det även av stor betydelse att insikt skapas kring att mätningen är tidskrävande och att man därför inte bör ålägga anställda alltför många mätetal då detta kan skapa stress och missnöje inom organisationen. Därutöver är det även betydelsefullt att resultatet återkopplas till de berörda parterna för att möjliggöra förbättring och åtgärder. Det finns en tendens till att mätningen blir överflödig då det är svårt att finna de 4 optimala mätetalen och att föråldrade mått sällan tas bort. Detta kan i sin tur leda till att man på grund av tidsbrist enbart mäter för mätandets skull. Det finns även en risk att organisationer inte använder mätningen för att förbättra verksamheten utan för att i huvudsak uppvisa kvalitet för utomstående intressenter och få dess förtroende. Slutligen kan vi hävda att mätning skapar både positiva och negativa effekter inom organisationer. Viktigt att ha i åtanke är att alltid ha en välgrundat syfte med mätningen. Dock kan vi konstatera att det är en svår balansgång mellan vad som hjälper och stjälper en verksamhet. Förslag till fortsatt forskning: En fördjupad studie för att jämföra huruvida mätningen ter sig olika inom privata och offentliga organisationer finnes intressant. Det vore även intresseväckande att studera fler nivåer inom sjukvården och då täcka in fler respondenter för att skapa en djupare förståelse för mätningens roll inom organisationer i allmänhet och sjukvården i synnerhet. En annan angelägen inriktning är att studera hur val av mätmodell påverkar mätningens funktion inom verksamheter