Mobbning på sociala medier - en jämförande studie av skolkuratorer och högstadieelevers tankar om nätmobbning

Nätmobbning beskrivs som ett relativt nytt och outforskat problem. Tidigare forskning inom området talar för ett problem som främst drabbar ungdomar. Denna studie syftade till att undersöka hur aktörer i skolan, högstadieelever och kuratorer, uppfattade fenomenet nätmobbning. Studien jämförde även högstadieelevernas och kuratorernas uppfattning om fenomenet. Studien använde sig av kvalitativ metod där fem kuratorer intervjuades enskilt och nio högstadielever intervjuades i par. De teoretiska utgångspunkterna för studien var symbolisk interaktionism och John Sulers teori ”the online disinhibition effect”, på svenska översatt till avhämningsteori. Resultaten som presenterades i studien visade att högstadieelever och kuratorer definierar nätmobbning som kränkningar via sociala medier på internet. Vidare beskrev högstadieungdomarna hur nätmobbning var ett sätt att få status i gruppen, något som kuratorerna inte nämnde. Studien undersökte vidare sambandet mellan skolan och nätmobbning, där resultatet visade att nätet har en avhämmande effekt som innebar att ungdomarna gavs utrymme att säga saker på nätet som de inte skulle säga i skolan. Resultatet i studien visade att informanterna upplevde nätmobbning som ett problem och att informanterna trodde att Internet erbjöd en känsla av anonymitet som gjorde nätmobbning enklare att utföra än mobbning i skolan. Författarna bakom studien ville nyansera fenomenet nätmobbning och ville beskriva nätmobbning som ett problem som inte nödvändigtvis behöver exotifieras och vara svårarbetat