Förutsättningar för ett integrerat HBTQ-perspektiv i äldreomsorgen – En fallstudie av tre implementeringsprojekt

Studien tog sin utgångspunkt i att äldre som möter äldreomsorgen idag är en alltmer heterogen grupp i fråga om livsstil och sexuell identitet. Trots att även gruppen äldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) är heterogen så visar forskning på att det inom gruppen finns särskilda behov när det kommer till vård och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att växa upp i ett homofientligt samhälle, där homosexualitet har varit både olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. Många har upplevelser av diskriminering grundad på sexuell läggning i kontakten med vård och omsorg, erfarenheter som kan komma att påverka vidare kontakt med sektorn och därmed känslor inför äldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i äldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsättningar, attityder och värderingar hos tillämparna som har potential att påverka implementeringen. Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar: 1)Vilka aktörer kan urskiljas som medverkande i implementeringsprocessen? 2) Hur sker samverkan och hur utövas styrning? 3) Hur resonerar aktörerna kring förutsättningarna för en implementering utifrån sina roller och erfarenheter i äldreomsorgssektorn? 4) Vilka attityder och värderingar kan urskiljas som har potential att påverka en implementering? Studien bestod sammanlagt av 10 semistrukturerade intervjuer med aktörer från äldreomsorgssektorn (enhetschefer, den förebyggande enheten och utvecklingsavdelningen), såväl som representanter från intresse- organisationerna HBT-seniorerna och RFSL. Studien belyste förutsättningarna för ett integrerat HBTQ-perspektiv genom tre fallstudier, varav två stadsdelsförvaltningar och en HBT-certifierad verksamhet. Två olika former för samverkan, integration och governability, kunde identifieras. Vidare analyserades implementeringsprocessen utifrån de analytiska verktygen veta/vilja/kunna. De kunde i sin tur sättas i relation till de två samverkans- modellerna. Att perspektivet varit prioriterat från ledningsnivå visade sig vara avgörande för en framgångsrik implementering. I samtliga fall har det uppstått motstånd under implementeringsprocessen, främst då på operativ nivå. Motståndet kunde oftast härledas till att aktörerna inte såg något behov av perspektivet. Det i sin tur kunde kopplas till den dubbla osynlighet som uppstår i intersektionen mellan en heteronormativ samhällsordning och sexualitet som ett ålderskodat fenomen