Vad är skillnaden? En tidsgeografisk fallstudie av studenters och förvärvsarbetares aktivitets- och rörelsemönster under fritiden

Det finns anledning att studera och jämföra unga studenters och förvärvsarbetares vardagsliv, med särskild betoning på deras aktivitets- och rörelsemönster under den fria tiden. Tidigare tidsgeografiska studier behandlar sällan studenter och förvärvsarbetare. Att studera och förvärvsarbeta är även de vanligaste sysselsättningarna bland unga människor i Sverige. Är det några skillnader i vardagslivet beroende på om man studerar eller förvärvsarbetar? För att ta reda på det här utförde en urvalsgrupp på totalt 12 personer tidsdagböcker. De tolv personerna bestod av sex män och sex kvinnor ifrån någon av Sveriges storstadsregioner. Hälften var studenter och hälften förvärvsarbetade. Metoden bestod av tidsdagböcker som respondenterna skulle maila till författaren. Syftet med denna uppsats är att utifrån en tidsgeografisk ansats och med hjälp av tidsanvändningsdagböcker fördjupa kunskapen om studenters och förvärvsarbetares vardagliga liv i form av vilka aktiviteter de utför samt hur de rör sig mellan olika platser under deras fria tid av veckodagarna. Med fri tid avses då den del av dygnet som inte består av förvärvsarbete/studier. Avsikten är att att kunna finna skillnader och likheter mellan studenternas och förvärvsarbetares, men även mellan män och kvinnors vardagliga liv och rörelsemönster. För att nå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka är de stora skillnaderna mellan undersökta studenters och förvärvsarbetares vardagsliv, särskilt med avseende på deras aktivitets- och rörelsemönster under den fria tiden? Är det geografiska läget på individens bostad kopplat till hur mycket fri tid individen har till sitt förfogande? Finns det skillnader mellan mäns- respektive kvinnors aktivitets- och rörelsemönster i vardagslivet? Min studie leder till slutsatsen att undersökta studenters och förvärvsarbetares användning av den fria tiden under vardagar har ett liknande upplägg. Vid en grov generalisering kan man utifrån dagböckerna utläsa att under en vanlig dag vaknar respondenten upp mellan klockan 06:00-08:00, äter frukost, studerar/förvärvsarbetar tills klockan är 16:00-18:00 för att därefter ägna sig åt avkoppling i hemmet, exempelvis i form av tv-tittande, tid framför datorn eller läsa skönlitteratur. Den stora skillnaden mellan studenter och förvärvsarbetare var att till skillnad från förvärvsarbetarna, ägnade sig studenterna åt sin sysselsättning regelbundet under dygnets timmar. Under exempelvis en sedvanlig dag som spenderades på universitetet, kunde det förekomma att man återupptog studierna senare i hemmet under kvällen, till skillnad från förvärvsarbetarna som endast utförde arbete på arbetsplatsen för att därefter ägna sig åt exempelvis avkoppling i hemmet. Det här visar att man som student har större frihet att utforma sina vardagar och hur man vill studera under dygnets timmar. Vidare framkom att det geografiska läget på en individs bostad kan vara avgörande för hur mycket fri tid individen har till sitt förfogande under vardagslivet. Det är väldigt avgörande hur pass nära individens arbetsplats, skola och andra platser där denne spenderar sin tid ligger i anslutning till hemmet. Ju kortare pendlingsavstånd från hemmet till arbetsplats, skola och stadens centrum desto mer fri tid har individen till sitt förfogande