Rätten till kundkontakter -- särskilt mot bakgrund av användandet av arbetsrelaterade nätverk

I Sverige och globalt ökar användandet av så kallade internetbaserade arbetsrelaterade nätverk. Nätverken är ett verktyg som underlättar att skapa nya och bibehålla gamla kontakter. På så vis kan nätverket användas dels av arbetstagare privat, men även i arbetslivet där nätverket kan utgöra ett utmärkt verktyg, som även främjar arbetsgivarens intressen. Att nätverken balanserar på gränsen mellan det privata och arbetsrelaterade kan dock ge upphov till en problematik kring vem av arbetstagaren och arbetsgivaren som har rätt till innehållet i nätverken samt hur det kan användas. Detta blir särskilt påtagligt på dagens arbetsmarknad, inom så kallade kunskapsföretag. I dessa verksamheter förekommer omfattande kundkontakter för arbetstagare långt ned i hierarkin. Regleringen på området är inte nödvändigtvis anpassad efter denna situation. I uppsatsen utreds denna problematik, särskilt med avseende på kundkontakter i arbetsrelaterade nätverk. Detta görs utifrån lojalitetsplikten, FHL och kontraktuella förpliktelser, i vilka till stor del reglerna för förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare återfinns. I uppsatsen konstateras att kundkontakter skyddas under en anställnings pågående genom lojalitetsplikten, vilken förhindrar arbetstagare att konkurrera med arbetsgivaren. Efter anställningen är skyddet dock mer bräckligt. Mycket tyder på att kundkontakter i arbetsrelaterade nätverk inte utgör en företagshemlighet i FHL:s bemärkelse, eller att den i sådana fall behöver röjas eller utnyttjas på så vis som avses i lagen. Arbetsgivare kan dock sannolikt i viss utsträckning skydda sig mot att före detta arbetstagare använder sig av sådana kontakter genom avtal, så kallade konkurrensklausuler. Dessa får dock endast användas restriktivt. Den mer begränsade ickevärvnings-klausulen, vilken innebär just att arbetstagaren inte får locka över arbetsgivarens kunder, kan användas i något högre utsträckning. I någon mån kan det möjligen även gå att genom andra avtal reglera förutsättningarna för användande av arbetsrelaterade nätverk. Enligt min bedömning är möjligheterna för arbetsgivare att skydda sig mot att arbetstagare använder sig av kundkontakter i arbetsrelaterade nätverk relativt små. Detta är också rimligt, beaktat att att de regler som ligger till grund för bedömningarna av frågor kring kundkontakter inte är anpassade efter dagens arbetsmarknad. Jag anser inte att det vore lämpligt att lagstiftningsvägen reglera den här sortens frågor, på grund av att arbetsrätten måste vara föränderlig till sin karaktär och inte alltför strikt hållen. Arbetsrelaterade nätverk är ett uttryck för denna föränderlighet och jag tycker inte det är självklart att kundkontakter på så vis som tidigare skall anses vara ett skyddsvärt intresse