Medarbetarskapets många ansikten - En studie om den individuella spännvidden i upplevelser av medarbetarskapet

Följande studie behandlar upplevelser av medarbetarskapet. Studiens syfte är att undersöka hur rättvisande den enhetliga bild av medarbetarskapet är som återges dels från litteratur i ämnet och från organisationers uppfattningar om medarbetarnas engagemang. Studien syftar även till att belysa om arbetsberikning i form av vidgat ansvar och utökade arbetsuppgifter får effekt på upplevelsen av medarbetarskap. För att uppnå dessa syften har jag använt mig av följande frågeställningar: - Finns olikheter eller likheter i upplevelsen av medarbetarskap hos medlemmar i likartade arbetsenheter i en organisation? - Påverkar de enskilda arbetsuppgifterna upplevelsen av medarbetarskap och i så fall på vilket sätt? För att sätta in studien i en kontext och anskaffa användbara verktyg till analysen koncentrerade jag mig på Hällsten och Tengblads modell "medarbetarskapshjulet" för att definiera medarbetarskapets innehåll. Vidare användes Seligmans begrepp "inlärd hjälplöshet" och av Kilhammar definierade spänningsfält som beskriver dimensioner av uppfattningen om medarbetarskap. Den metod jag använt för att undersöka dessa frågeställningar utgår ifrån en kvalitativ ansats med användandet av intervjuer för att samla in data. Respondenterna återfinns i två grupper i en organisation där arbetsuppgifterna kan klassas som okvalificerade, en grupp där arbetsuppgifterna är repetitiva och enformiga och en grupp som varit föremål för arbetsberikning och ökat ansvar. I bedömningen av materialet användes tematisk analys ur ett empirinära förhållningssätt. I analysen av empirin framkommer att skillnader och likheter förekommer, på individnivå såväl som på gruppnivå. Ur materialet framträder bilden av de begreppspar och kopplingar däremellan som utgör Hällsten och Tengblads medarbetarskapshjul som komplext integrerade. Visst stöd för Kilhammars spänningsfält återfinns i den grupp respondenter som fått utökat ansvar, medan visst stöd för inlärd hjälplöshet kunde ses i gruppen där respondenterna innehar repetitiva och intellektuellt torftiga arbetsuppgifter