Tidigare kom familjerna till BUP - idag kommer föräldrarna med sina barn - En kvalitativ studie om behandlares tankar om och erfarenheter av familjearbete inom BUP öppenvårdsmottagning

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en lång tradition av att arbeta med familjer, där kunskap om barnet i samspel med familj och omgivning har varit vägledande. Under de senaste åren har det skett en kursändring mer mot det medicinska perspektivet och det finns en ökad tendens att förklara sociala svårigheter med psykiatriska diagnoser. Familjearbetet anses vara på tillbakagång på grund av ett allt mer individualiserat samhälle. Det spekuleras om att orsakerna till minskat familjefokus kan bero på att det upplevs tidkrävande och att behandlare saknar kompetens. Den här uppsatsen handlar om behandlarnas egna tankar om och erfarenheter av familjearbetet inom Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvårdsmottagning. Hur ser familjearbetet ut idag och vad påverkar det arbetet? Anses familjeperspektivet vara viktigt och hur blir det i så fall synligt på mottagningen? Hur tänker behandlarna om framtidens familjearbete inom BUP? Fem intervjuer med behandlare har utförts och analyserats med hjälp av meningskategorisering. I resultatet framkommer det att familjearbetet har minskat och att det nu finns under andra former. Ett ökat fokus på barnets individuella svårigheter från skolan, föräldrar och även inom BUP ses som orsaker till minskat familjearbete. Brist på tid och gemensam utgångspunkt inom organisationen ses som faktorer som påverkar mer än brist på kompetens eller att familjearbete i sig är tidskrävande. I resultatet framkommer viss oro över den utvecklingen som har varit, men också en framtidstro och ett engagemang för familjearbetet inom BUP