En behagligare tillvaro som älskarinna? En granskning av kvinnor och män i ett läromedel i historia för grundskolan

Skolans styrdokument formulerar tydliga krav på jämställdhet. Att läromedel spelar en central roll i undervisningen är en slutsats flera studier ger stöd för och man kan finna flera studier som har granskat läromedlens utifrån hur de lever upp till styrdokumentens krav på jämställdhet. Gemensamt för studierna är att läromedlen får kritik för brister på jämställdhet. När en ny läroplan trädde i kraft 2011, samtidigt som ett nytt läromedel i historia gavs ut väcktes intresse för att undersöka om innehållet hade förändrats utifrån ett jämställdhetsperspektiv och i så fall hur? Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män representeras och presenteras i ett nyproducerat läromedel i historia för grundskolan för att därefter jämföra med resultaten från en tidigare rapport och se om, och iså fall hur, författarnas sätt att skriva om kvinnor och män har förändrats och slutligen hur innehållet förhåller sig till läroplanens krav på jämställdhet. Teorier om läromedlens roll i undervisningen hämtas från Imsen och Långström, vilka diskuterar dess betydelse. Konstruktioner av genus förklaras utifrån Hirdman och Ambjörnsson som diskuterar hur våra sociala kön skapas och återskapas. Utifrån Eilards diskussion om diskurs förklaras hur vi genom ord skapar normer om kvinnor och män. För att kunna jämföra resultaten från den tidigare rapporten används samma metod och struktur i behandlingen av det nya läroboksmaterialet. Selander talar om en textanalys av läroböcker vilket påminner om den metod som används. För att fånga upp såväl kvinnors utrymme i läromedlet som hur kvinnor beskrivs, används både en kvantitativ och en kvalitativ metod i analysen av läromedlet. Kvinnors utrymme i läroboken undersöks kvantitativt genom att räkna deras förekomst. Därefter granskas innehållet kvalitativt utifrån Hermeneutiken, vad innehållet i läromedlen förmedlar, genom att undersöka hur kvinnor och män återges. Resultatet av granskningen visar marginella förändringar av det nya läromedlet. Fortfarande kvarstår en överhängande manlig dominans och manliga perspektiv. Kvinnors erfarenheter och förutsättningar behandlas mycket lite, vid sidan av huvudtexten och som något avvikande eller annorlunda eller som lösa inskott i den vanliga texten. Slutsatsen är att läromedlet inte lever upp till läroplanens krav på jämställdhet