Är den yngre generationen ointresserade av att delta i samhällsutvecklingen eller råder det ett medvetet utanförskap från samhällets sida?

Titel: Generation Z, medvetna outcasts eller en försummad social grupp? Författare: Philippa Ergel Uppdragsgivare: Göteborgs Stadskontor Kurs: Examensarbete i Medie--‐ och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: Vårterminen 2012 Handledare: Malin Sveningson Sidantal: 53, inklusive bilagor Syfte: Syftet med denna studie är att öka samhällets förståelse för Generation Z genom att undersöka generationens attityder och värderingar i relation till samhälleligt deltagande och medieanvändning. Metod: Kvalitativ analys i form av semi--‐strukturerade samtalsintervjuer Huvudresultat: Mina resultat visar på att Generation Z har ett stort intresse av att delta i samhällsutvecklingen, men att det inte upplever att de erhålls det utrymme de förtjänar. Deras samhälleliga deltagande ter sig inte som tidigare generationers, utan de för sin talan genom andra kanaler och med ett annat budskap. Istället för att engagera sig i politiska partier eller rösta i allmänna val uttrycker de sin politiska aktivism via Internet. Den sociala försummelsen försämrar deras självförtroende och allt fler känner sig betydelselösa i förhållande till samhället. De menar att de inte har möjlighet att påverka, då ingen gör deras röst hörd. Varför generationen inte gör mer väsen av sig beror på att Generation Z är en grupp av seriösa realister som tror på en samhällelig förändring genom struktur och ordning. De trivs inte med samhällets nuvarande situation, vilket kan tänkas bero på att de anammat individualismen och därigenom utvecklat en livsideologi som bygger på självständighet. En självständighet som även reflekteras i deras medieanvändning. De är en generation som vuxit upp under informationssamhällets framväxt och digitalteknologins etablering. Något som troligen påverkat dem och resulterat i en medial självständighet. De väljer medier utifrån sina egna behov och följer således inte det homogena beteendet. Möjligheten till att själv bestämma över sin mediekonsumtion har förmodligen resulterat i en medveten selektivitet. En selektivitet som grundas i deras medieförtroende. Undersökningen visar på att Generation Z är relativt skeptiska gentemot det svenska medielandskapet och att den mediala skepticismen påverkar deras medieanvändning. De förlitar sig alltså på en allt mindre grupp, både vad gäller mediekanaler som medieinstitutioner, i jämförelse med äldre generatione