Astrid Lindgrens filmer som komplement till de läromedel som finns i ämnet livskunskap

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Astrid Lindgrens filmberättelser kan vara ett komplement till de läromedel som används i ämnet som kommit att kallas livskunskap. Huvudfrågorna är varför just Astrid Lindgrens filmer är användbara i detta ämne samt på vilket sätt vi som pedagoger kan använda oss av dem i vår undervisning. Genom att undersöka livskunskapsämnets historia och de metoder och modeller som används i skolan idag har jag funnit en väg in för filmerna. Metoden som använts är filmanalys i dialog med litteraturstudier. Forskning kring livskunskap, barns tv-tittande och Lindgrens filmer har varit grunden för arbetet. Materialet som använts är litteratur kring dessa ämnen samt Lindgrens filmer. Resultatet visar att Lindgrens filmer är användbara i livskunskapsundervisningen som diskussionsunderlag och som komplement till de läromedel som finns. Det är av stor betydelse för läraryrket att utgå ifrån de lärande i sin undervisning. Genom att variera materialet som används kan fler elever fångas upp och bli delaktiga. Livskunskap som ämne är i högsta grad aktuellt för verksamma pedagoger i skolan då värdegrunden inleder den nya läroplanen. Det huvudsakliga som Lindgrens filmer kan tillföra livskunskapsundervisningen är att de utgör gemensamma referenser. Genom att visa en filmsekvens och utgå ifrån den i diskussioner har elever fått en chans att få samma förförståelse. Det finns alltid saker att utveckla och den här uppsatsen ger ett förslag på hur man kan föra in Lindgrenfilmerna i livskunskapsundervisning