Redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19 -Valet mellan statsobligationsräntan och bostadsobligationsräntan som diskonteringsränta

Bakgrund och problem: Ett av de mest kontroversiella och omdiskuterade redovisningsområdena är ersättningar till anställda, eftersom de är komplexa och har en föränderlig natur. Vid värderingen krävs aktuariella antaganden och nuvärdesberäkning med en diskonteringsränta. Diskonteringsräntan är ett väsentligt antagande, eftersom den har en stor påverkan på pensionsskuldens storlek. Enligt IAS 19 ska statsobligationsräntan användas i Sverige, eftersom det inte finns en fungerande marknad för förstklassiga företagsobligationer. En del av de svenska företagen använder bostadsobligationsräntan (BO) som en form av företagsobligationsränta. Detta kan vara till följd av att krisen år 2008 som ledde till en ny situation som IAS 19 inte reglerar. Syfte: Studien ämnar att identifiera hur fördelningen av valet av diskonteringsränta ser ut hos företag samt att undersöka om valet beror på valda företagsspecifika faktorer. Avgränsningar: I studien inkluderas endast svenska börsnoterade företag som har förmånsbestämda pensionsplaner under åren 2008 till 2011. Metod: Denna studie är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär, då datan som samlades in kompletterades med två telefonintervjuer med redovisningsexperter. Hypoteser har även utvecklats, kopplade till uppsatsens syfte, och testats i statistiska tester. Frågorna som ställdes till respondenterna har, liksom hypoteserna, utvecklats utifrån uppsatsens syfte. Resultat och slutsats: Det kunde statistiskt konstateras att det föreligger skillnad mellan åren och valet av diskonteringsränta. År 2010 började en del företag att använda BO och år 2011 var användningen mer omfattande. Slutsatsen är att fler företag börjar gå över till att använda BO som diskonteringsränta. Vi anser att BO har uppkommit som ett alternativ till följd av krisen år 2008 och på grund av att företagen tolkar standarden olika, framförallt gällande definitionerna för en företagsobligation och en välfungerande marknad. Den enda företagsspecifika faktor som har en påverkan på valet av diskonteringsränta är företagsstorlek. Detta anses vara på grund av att stora företag i större omfattning har analyserat vad en övergång skulle ha för påverkan. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår vidare forskning inom företagens val mellan förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen och förmånsbestämda pensionsplaner hos försäkringsbolag. Ett annat förslag är att studera och analysera företagens nivå på de två räntorna. Dessutom föreslår vi en studie om företag som tillämpar korridorsregeln gör valet mellan räntorna strategiskt