Övergrepp i rättssak. Om goda människors tystnad

På senare år har media i allt högre utsträckning rapporterats om hur vittnen och målsägande hotas bl.a. i samband med rättegångar. Det är allvarligt, inte enbart för den enskilde som utsätts utan också för hela rättssystemet. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka hur regelverket kring övergrepp i rättssak är beskaffat samt vilka konsekvenser för samhället, rättssystemet och för den enskilde som brottet har. Vilka begår brottet? Hur vanligt förekommande är det? Har samhället vidtagit några åtgärder i brottsbekämpande syfte? Den metod som använts vid uppsatsarbetet har varit traditionell juridisk metod där lagstiftning, förarbeten och myndighetspublikationer utgjort en central del av mitt källmaterial. Övergrepp i rättssak finns reglerat i 17:10 BrB. Det är ett brott som har ökat. Övergrepp i rättssak är ett allvarligt brott vilket lagstiftaren har markerat genom att det i paragrafen föreskrivs upp till åtta års fängelse. Rättsväsendet är beroende av att målsäganden och vittnen på ett fritt och sanningsenligt sätt medverkar i rättsprocessen. I Sverige har vi också med få undantag en skyldighet att efter kallelse avlägga vittnesmål. En vägran att avlägga vittnesmål är förenat med sanktioner såsom vite och häktning. Lagrummet syftar till att skydda de som gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgivit utsaga hos domstol eller annan myndighet. Även blivande sådana skyddas. Skyddet avser våld eller hot om våld samt andra gärningar som medför lidande, skada eller olägenhet. Även hot om sådan gärning är straffbart enligt paragrafen. Gärningen ska syfta till att hindra från åtgärd eller hämnas sådan åtgärd. Det är inom tre stora kategorier som övergrepp i rättssak begås. Det sker i samband med relationsvåld, ungdomsbrottslighet och inom den organiserade brottsligheten. Det är ovanligt att gärningspersonen inte tillhör någon av dessa grupper. Särskilt bland ungdomar har det visats sig finnas en stor okunskap om brottet. Flera olika åtgärder har vidtagits för att underlätta för vittnen, målsägande samt andra förhörspersoner att delta i rättsprocessen. De flesta av insatserna som vidtagits har varit inriktade på förfarandet i samband med rättegång eller efter avslutad rättsprocess. Det vanligaste är dock att brottet begås i direkt anslutning till det brott som övergrepp i rättssak syftar till att skydda från att komma till rättsväsendets kännedom. Målsägandebiträde, vittnesstöd och folkbokföringsåtgärder syftar dels till att underlätta för personer att delta i en rättsprocess dels skydda dem efter avslutad rättsprocess. För att komma till rätta med den ökande frekvensen av övergrepp i rättssak måste ett bredare perspektiv på det brottsbekämpande arbetet appliceras