Nördar och Brötgäng?

Dagligen interagerar elever med andra elever, lärare, och övrig skolpersonal. I dessa interaktioner sänds medvetna och omedvetna signaler ut genom språkbruk, kroppsspråk och klassrumsklimat vilka kan påverka eleverna i deras identitetsbildning. Även skolans lokaler, deras läge och hur de är utformade kan förmedla en bild av hur de elever som går där "ska" vara. Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva, analysera och diskutera skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program och de elever som går där. Vi vill genom observationer och intervjuer studera hur elever ser på sig själva och andra elever samt hur lärares inställning till elever tar sig i uttryck i undervisningen på de olika programmen. Det vi vill utforska är hur elever interagerar med andra elever och lärare i klassrumssituationer samt om innehållet varierar beroende på om det är ett yrkes- eller studieförberedande program. Med innehåll avser vi lärostoff, arbetstakt och abstraktionsnivå. Utifrån Basil Bernsteins kodteori samt tidigare forskning studeras hur eleverna förhandlar på olika program och i vilken utsträckning de ges utrymme att förhandla kring sitt lärande. De frågor om skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program som uppsatsen ämnar besvara är: Hur tar sig kategoriseringen uttryck i skolan? Hur och i vilken utsträckning förhandlar elever? Vilken typ av inramning präglar programmen? Vi fann stora skillnader i hur undervisningen går till i olika elevgrupper på yrkes- och studieförberedande program. Elevernas identitetsskapande påverkas starkt av den sociala reproduktion som sker i skolan. Såväl skola, elever och lärare bidrar till att upprätthålla den kategorisering och de förutfattade meningar och fördomar som finns om de studie- och yrkesförberedande programmen vilket kan påverka deras självförståelse och självbild. Med tanke på hur dessa skillnader tar sig uttryck i undervisningen kan de också få en negativ, eller positiv, effekt på elevers studieresultat. På yrkesförberedande program fann vi tecken som visade på en svag inramning och en horisontell diskurs. På studieförberedande program fann vi tecken som visade på en stark inramning och en vertikal diskurs. Elever gavs olika förhandlingsmöjligheter på de olika programmen och vi såg skillnader i hur elever tog vara på dessa möjligheter samt vilken typ av förhandling det rörde sig om