Projektmetodiken SCRUM – sedd ur individens och teamets perspektiv

I de flesta projekt som drivs, inte bara inom IT branschen, görs alltid en projektutvärdering av om projektet blivit lyckat, om man lyckats att hålla den finansiella budgeten, om tidsplanen hållit och om man faktiskt fått det system eller den produkt som man beställt och trott sig få. Sällan utvärderas själva projektmetoden och de mänskliga resurser som befinner sig i projektet och som egentligen är viktigast för att hela projektet skall lyckas komma i hamn. Syftet med denna uppsats är att belysa projektmetodiken Scrum ur individens perspektiv. Frågeställningen jag i denna studie således fokuserat på är dels hur individen påverkas, motiveras och drivs av att tillhöra ett Scrumteam, dels hur denna processmetod kan relateras till gruppdynamiken. Studiens empiriska material, utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fältstudie. För att få en så bred spridning av respondenterna som möjligt valde jag att intervjua medarbetare ifrån fyra helt olika företag, dock alla verksamma inom mjukvaruutveckling. Företagen skiljer sig åt både med hänsyn till storlek och i hur länge de har använt sig av Scrum som projektmetod. Fältstudien genomfördes vid ett av dessa fyra företag. Generellt var alla respondenter positiva till Scrum som projektmetodik. I princip alla respondenter upplevde att de fått större ansvar, blivit mer delaktiga i helheten samt blir betrodda som de som vet mest. I princip alla respondenter upplevde att de tar personligt ansvar för sina handlingar och känner sig engagerade i att leverera en så bra slutprodukt som möjligt. Resultatet visade på att teamsammansättningen spelar stor roll för om Scrum lyckas eller ej. Samtliga respondenter som ingått i denna studie upplevde att de arbetar i välfungerande, harmoniska team. Ansvaret läggs på teamet och det finns ingen formell ledare. Stämningen är god och de respekterar varandra, både som kollegor men också som människor. Det framkom att även om konflikter uppkommer, händer detta ytterst sällan. Av studien framgår att även om Scrum som metod innebär mest positiva effekter för de inblandade, får man inte glömma av att den inte bara skall se bra ut på pappret utan som alltid måste anpassas till den kontext den verkar i. Förutsättningen för att metoden skall fungera fullt ut är välfungerande team och mogna individer som kan ta ansvar för sina handlingar och som agerar för gruppens bästa i första hand, inte sitt eget bästa. Teamet som system fungerar endast så länge individerna i det mår bra och strävar mot samma mål. Scrum visar att det i slutändan handlar om lyckosamma individer inte lyckosamma projekt