Delaktighet, påverkan och lärande i ett skolutvecklingsarbete

Sammanfattning Det övergripande syftet är att studera i vilken utsträckning pedagogerna anser att de varit delaktiga och kunnat påverka sitt eget lärande, men även deras syn på elevernas lärande, inom ramen för skolans skolutvecklingsarbete. Detta handlar om det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och mobbning. Vi har undersökt vilka ökade kunskaper pedagogerna erhållit, samt vilka ökade kunskaper eleverna fått. För att besvara våra frågor har vi använt oss två metoder, dels en kvantitativ undersökning, i form av enkät, och dels en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer. Våra resultat pekar på vitt skilda åsikter, när det gäller delaktighet och påverkan bland pedagogerna. Vi kan utifrån vår undersökning dra slutsatsen att många pedagoger anser att Trygghetsteamet brister i kommunikationen. Vidare menar en del också att Trygghetsteamet är alltför otydliga i framtoningen om den egna funktionen, vilka arbetsområden som initieras ifrån dem och vilka beslut som kommer från skolpolitikerna (bl a Olweusmodellen). När det gäller pedagogernas eget lärande anser en del att de inte har fått några ökade kunskaper genom litteratur och förhållningssätt, medan andra anser att de har fått nya verktyg och metoder att använda sig av i det förebyggande arbetet kring mobbning. Majoriteten av pedagogerna anser att eleverna har fått ökade kunskaper i det förebyggande arbetet mot mobbing, då eleverna har fått ta del av olika metoder som har gett dem kunskaper om att kunna förebygga mobbning. Samtliga pedagoger anser att det är genom momentet Livskunskap som eleverna har fått mest ökade kunskaper. En bra kommunikation, tydlig diskussion kring syftet med temaarbetet, reflektion och handledning med mera är en del i lärandeprocessen, menar vi. De är viktiga komponenter för att skapa delaktighet och engagemang hos eleverna. Det är hur man tänker och resonerar kring ett problem eller fenomen, som är det viktiga i lärandeprocessen, menar vi