Utvärdering kan förbättra rehabiliteringen i organisationen?

Bakgrund: För att förebygga sjukskrivningar i allmänhet och långtidssjukskrivningar i syn-nerhet har det inom Kristianstads kommun initierats olika rehabiliteringsåtgärder för såväl redan sjukskrivna som de medarbetare som befaras befinna sig i riskzonen för sjukskrivning. Som ett led i rehabiliteringen av sjukskrivna inom Omsorgsförvaltningen inbjöds åtta medarbetare till Veraprojektet, en gruppverksamhet med syfte att öka deltagarnas förmåga att själv hitta strategier för att kunna påverka sin hälsa. Då detta arbetssätt inte tidigare prövats i Kristianstads kommun fanns ett behov av att utvärdera positiva och/eller negativa effekter samt att utvärdera själva enkätmaterialet inför kommande utvärderingar. Syfte: Att på ett standardiserat sätt kunna utvärdera individ- och kundnyttan av en rehabiliteringsåtgärd, för att på så sätt kunna rikta befintliga resurser så kostnadseffektivt som möjligt, såväl ekonomiskt som etiskt ur ett prioriteringsperspektiv och att på ett strukturerat och lättöverskådligt sätt återföra projektets resultat, på kort och lång sikt, till uppdragsgivaren efter avslutad aktivitet. Att utvärdera och, vid behov, revidera enkätmaterialets frågebatteri inför framtida undersök-ningar. Undersökt grupp och metod: Åtta kvinnor som arbetade inom Omsorgsförvaltningen och som varit sjukskrivna 3-30 månader, sex för muskuloskelettala problem och två för utmatt-ningsdepression, inbjöds till ett rehabiliteringsprojekt i grupp. Gruppen träffades regelbundet onsdagar och/eller fredagar vid 16 tillfällen under 11 veckor och med en uppföljning individuellt med arbetsledning och en gemensamt i gruppen. Åtta träffar innehöll föreläsningar och avspänningsövningar och övriga åtta ägnades åt lättare fysisk aktivitet eller studiebesök. Resultat: Svaren på frågor om smärta som förelegat de senaste sex månaderna var alla för-bättrade efter kursen, såväl som livskvalitetsfrågor rörande nedstämdhet och allmäntillstånd. En termometer för det allmänna hälsoläget, graderad från 0 som sämst till 100, som bäst, visade nästan en fördubbling av medelvärdet från 43 till 70. Enda tecknet på förbättrad arbetsförmåga var återgång i arbete för en deltagare under kursens gång. Enkätens utformning ansågs i stort vara bra, men önskemål fanns om fler frågor kring psykosociala problem samt utökat utrymme för kommentarer. Slutsats: Veragruppens deltagares allmänna välbefinnande påverkades gynnsamt under pro-jekttiden, vilket är positivt ur ett kundperspektiv. Några säkra tecken på en förbättrad arbets-förmåga som ett resultat av projektet har ej gått att utläsa, trots att en person återgått i arbete efter tre månaders sjukskrivning, vilket inte säkert kan tillskrivas gruppdeltagandet. Enkäter planeras efter 6 respektive 12 månader för att bättre utvärdera återgång i arbete över tid. Enkätens frågebatteri har givit en god bild av deltagarnas allmänna hälsa, kroppsliga funktioner och sociala situation och kommer med vissa modifieringar att utgöra ett värdefullt verktyg för utvärdering och kundredovisning samt en indikator för interventionsbehov från AME