Tysta Liljor 4-ever – En kvalitativ studie om den svenska myndighetsförfarandet då ett människohandelsbrott för sexuella ändamål har uppdagats, med fokus på offrens situation.

Människohandel för sexuella ändamål är ett brett område med många dimensioner. Många gånger kan det upplevas som ett avlägset problem och någonting som inte berör oss i Sverige. Människohandel är idag en utav världens mest lukrativa marknader och den tenderar bara till att öka. Vi vill med vår uppsats lyfta upp människohandel som fenomen och det genom att på ett mer precist plan fokusera på brottsoffrets situation. Uppsatsens syfte är således att undersöka det svenska myndighetsförfarandet då ett människohandelsbrott för sexuella ändamål har uppdagats, med fokus på brottsoffrets situation. De centrala utgångspunkterna är att undersöka vilka rättigheter dessa offer har, samt vilka stödinsatser som finns att tillgå, men även att se till vilka faktorer som hindrar respektive möjliggör att stödinsatser kan erbjudas. Vår uppsats är en kvalitativ studie uppbyggd av två empiriska material. Den huvudsakliga empirin baseras på kvalitativa intervjuer. Vi har totalt genomfört nio kvalitativa intervjuer med personer från en rad skilda yrkeskategorier, som i olika sammanhang kommer i kontakt med offer för människohandel för sexuella ändamål. Dessa informanter representera bland annat de myndigheter som är att se som huvudaktörer, vilket omfattar socialtjänsten, polismyndigheten och migrationsverket. Detta har medfört att vi har fått ett brett perspektiv på den ärendeprocess som följer då ett människohandelsbrott uppdagats. För att stödja våra kvalitativa intervjuer har vi valt att kompletterar med en mindre dokumentstudie. De dokument vi utgått ifrån är på olika sätt relaterade till våra informanter och vår undersökning. Uppsatsens teoretiska bas tar sin utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och därtill relaterade begrepp. Vi har även analyserat våra resultat utifrån begrepp som ryms inom genusperspektiv. Då människohandel ofta är ett transnationellt fenomen och mänskliga rättigheter är av universell karaktär, kan mänskliga rättigheter tillföra vi ett internationellt perspektiv på studien En utav den viktigaste slutsatserna vi kunde urskilja från vårt resultat är att det finns mycket stöd att tillgå offer för människohandel. Det finns en utbredd sektorsövergripande samverkan, samt utarbetade arbetsmodeller som visar på att det finns skydds- och stödåtgärder för dessa offer. Detta kan vidare leda oss till slutsatsen att det finns ett tydligt brottsofferfokus och att människohandel för sexuella ändamål är ett prioriterat brott. Den största slutsatsen vi har kunnat konstatera utifrån våra resultat är dock det faktum att flertalet offer avstår från att delge sina erfarenheter för de svenska myndigheterna, och därigenom inte tar del av det stöd som erbjuds. Flera av intervjupersonerna menade att det kan bero på en bristande tillit till myndigheter, vilket kan vara grundat i hemländernas annorlunda syn på prostituerade. Detta har vi försökt förstå utifrån socialkonstruktivistiska och genusteoretiska begrepp, och sett det som att vi i Sverige har definierat prostitution och människohandel som ett socialt problem. Dock måste människohandel ses utifrån det faktum att det ofta är nationsöverskridande, vilket gör det till en betydande internationell angelägenhet. Även om mycket har gjorts, inom ramarna för FN, kvarstår fortfarande mycket arbete. Ett arbete som i allra högst grad måste avspegla de mänskliga rättigheterna