I väntan på K3 - En studie gällande K2-regelverket

Bakgrund och problem: Bokföringsnämnden bestämde sig 2004 att ändra inriktning i sin normgivning, detta eftersom reglerna för de mindre företagen var alltför omfattande och komplexa. Bakgrundet till att det blivit såhär är att grundtanken i svensk lagstiftning innebar att alla företag skulle följa samma regler. Den nya norminriktningen ledde fram till att ett nytt regelverk togs fram, K-projektet som innehåller avsnitten K1, K2, K3 och K4 för olika företagsformer. K2-regelverket kunde börja tillämpas från år 2008, det har varit sparsamt med undersökningar gällande om företag valt att tillämpa regelverket eller inte. KPMG har dock försökt kartlägga detta vilket visade att regelverket använts av ytterst få företag. En anledning till det har ansetts vara att det varit frivilligt att tillämpa regelverket med tanke på att K3 inte framställts ännu. Med denna bakgrund har följande fråga besvarats i slutsatsen: Är redovisningskonsulter och revisorer tveksamt inställda till K2-regelverket? Syfte: Syftet är att med hjälp av redovisningskonsulter och revisorers åsikter analysera vilka potentiella anledningar som ligger bakom företagens val att inte tillämpa K2- regelverket. Avgränsningar: Eftersom K2 projektet är specifikt för svenska bolag kommer endast den debatt som utspelar sig i Sverige att presenteras. Metod: Studien har utförts med en kvalitativ metod där den empiriska undersökningen bestått av sju intervjuer samt en redovisning av debatten som förts inom ämnet. En induktiv ansats har valts då det finns sparsamt med tidigare undersökningar och litteratur. Resultat och slutsatser: Den genomförda undersökningen har visat att det råder en tveksamhet till K2-regelverket bland redovisningskonsulter samt revisorer. Mycket i den empiriska undersökningen pekar på detta. Ett starkt argument är att ingen av respondenterna som arbetar som revisor eller redovisningskonsult har rådgivit sina kunder, företag, att tillämpa K2. Det finns flera anledningar till detta men den viktigaste synes vara att K3-regelverket ännu inte publicerats. Byråerna vill inte sätta sig in i K2 förrän K3 kommit ut då detta regelverk uppfattas som ett alternativ. Men det finns dock fler anledningar till tveksamheten, Samrob och utredningen om enklare redovisningen har det inte tagits beslut om, revisorer och redovisningskonsulter har redan tunga arbetsbördor och vill inte lära sig det nya regelverket förrän det blir tvingande och experter inom redovisning har själva ingett en tveksam inställning till K2. Förslag till fortsatt forskning: Under uppsatsens gång har en del intressanta förslag till fortsatta studier kommit upp. Då denna uppsats visar att en betydelsefull anledning är att många väntar på K3 skulle de vara intressant att se hur många som väljer K2 när hela regelverket är på plats