Skillnaden i nedskrivning av goodwill på företagen noterade på Stockholmsbörsen under åren 2008 och 2009

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur noterade bolag i Sverige tillämpat IAS 36 under den rådande lågkonjunkturen och om de gjort större nedskrivningar av goodwill under 2009 jämfört 2008. Vidare undersöks om skillnader i nedskrivning finns beroende på företagsstorlek och andelen goodwill av totala tillgångar. Litteraturgenomgång: Den teoretiska referensramen består av en genomgång kring reglering av redovisningen och det faktum att staten, marknaden och samhället har betydelse i utformningen. Vidare förklaras redovisningens historiska perspektiv och de två olika redovisningstraditionerna anglosaxisk och kontinental, samt harmoniseringen av redovisningen som lett till att den anglosaxiska traditionen vunnit över den kontinentala. Vidare redogörs för redovisningens fyra viktigaste kvalitativa egenskaper, nämligen begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Goodwillen och nedskrivning förklaras därefter samt det faktum att verkligt värde används vid värdering av goodwill och även kritiken mot verkligt värde. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Urvalet består av 157 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar under åren 2008-2009. Sekundärdata som är inhämtad från respektive bolags hemsida har legat till grund för den statistiska undersökningen. Resultat: Enligt Mann-Whitney testet fick 2009 ett högre rangtal jämfört med 2008 gällande vilket år nedskrivning av goodwill var större. Det fanns dock ingen signifikant skillnad och testet kan inte statistiskt säkerställas. Vad gäller företagsstorlek visade Kruskal Wallis testerna att de större bolagen fick högst rangtal bägge åren gällande nedskrivning av goodwill men även detta kunde inte statistiskt säkerställas. Gällande andelen goodwill av totala tillgångar i förhållande till nedskrivning visade resultatet att det föreligger signifikant skillnad och att de företagen med stor andel goodwill skrivit ner mest. Slutsatser: Författarna inser att det finns brister gällande värdering till verkligt värde och att en offentlig debatt krävs där värdering till verkligt värde samt redovisning av goodwill kan diskuteras. Denna debatt bör drivas av föreningar som innehar expertkunskap