Slut på bonusfesten? - En studie om Finansinspektionens reglering av ersättningssystem i finansiella företag

Bakgrund: Under 2007-2009 drabbades världen av en allvarlig finanskris som utvecklade sig till en realekonomisk kris. Orsakerna är inte helt klarlagda, men många anser att krisen började på den amerikanska bostadsmarknaden för att sedan spridas vidare i världen pga. av vår tids finansiella integration. De flesta regeringar och centralbanker i världen hänförde bland annat krisen till alltför högt risktagande i kombination med oansvariga och vidlyftiga ersättningssystem i den finansiella sektorn. En tydlig åtgärd för att i framtiden motverka liknande kriser var att G20 och EU-kommissionen upprättade nya regelverk för ersättningssystem i finansiella företag. I Sverige har Finansinspektion fått i uppgift att implementera EU-kommissionens rekommendation och i slutet av 2009 presenterades förslaget till regler om ersättningspolicy i finansiella företag. Reglerna trädde sedan i kraft den 1 januari 2010. Problem: Att reglera är inte oproblematiskt. Frågan är hur berörda företag kommer att påverkas av regleringen, samt vilka konsekvenser den får för övriga intressenter som stat och anställda. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Finansinspektionens nya reglering av ersättningssystem i finansiella företag utifrån främst företagens perspektiv. Studien ämnar alltså belysa de förändringar i ersättningssystemen som måste ske för att finansiella företag ska kunna anses följa de nya reglerna. Uppsatsen ämnar emellertid också sätta det nya regelverket i en kontext genom att belysa tidigare reglering och berörda intressenter. Avgränsningar: Studien avgränsas till de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Metod: En undersökning av de fyra storbankernas ersättningssystem har genomförts och resultatet har sedan jämförts med det nya regelverket. Dessutom har en referensram byggts upp för att sätta det nya regelverket i en kontext i syfte att skapa förståelse. Resultat och slutsatser: Finansinspektionens nya regler kommer att innebära både stora och små förändringar för de undersökta bankerna. Bland annat ska minst 60 procent av de rörliga ersättningarna till riskpåverkande personal skjutas upp i tre år och omfattande information kring ersättningssystemens utformning och utfall ska offentliggöras. Handelsbanken är den bank som kommer att behöva ändra minst eftersom den redan har en restriktiv hållning till rörlig ersättning. En annan slutsats är att regleringen delvis förskjuter maktförhållandet gällande utformningen av ersättningssystem i finansiella företag från ägarna till staten, d.v.s. staten förstärker sin intressentroll i bolagsstyrningsprocessen. Förslag till fortsatt forskning: Som en fortsättning på vår studie vore det intressant att, om något eller några år, undersöka om regleringen lyckades, vilka effekterna blev för de finansiella företagen och andra intressenter samt hur sammankopplingen med kapitaltäckningsregler (CRD III) har fortskridit