Frivillig Barnfrihet. En kvalitativ studie om kvinnors erfarenheter av att inte vilja ha barn

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, där det övergripande syftet är att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en självklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sätt att leva och förhålla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill på så sätt öppna för reflektion kring normer och värderingar. De frågeställningar vi använt oss av är: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende på deras val? Hur ser kvinnorna på kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor. Intervjuerna har genomförts över Internet. De teorier vi har valt att använda oss av är Anthony Giddens och Ulrich Becks & Elisabeth Beck-Gernsheims teorier om det moderna samhället, queerteori samt R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet och framhävd kvinnlighet. Resultaten från studien visar att det alltid har varit självklart för kvinnorna att inte skaffa barn. De har aldrig känt någon längtan efter barn eller kunnat se sig själva i rollen som föräldrar. Ett genomgående tema i kvinnornas berättelser är den frihet och de möjligheter som de upplever att de har till följd av valet att vara barnfria. De är nöjda med sina liv och sina framtidsplaner och vill inte ha den förändring som det skulle innebära att få barn. Kvinnorna upplever att de i vissa fall respekteras för sitt val medan de i andra fall inte tas på allvar utan måste motivera och försvara sig. Vidare beskriver kvinnorna att det finns normer i samhället för hur man som kvinna förväntas vara och bete sig. Denna norm präglas bland annat av att man ska vilja ha och skaffa barn. Utifrån dessa normer uppger de flesta kvinnor att både personer i deras omgivning och de själva inte anser att de är särskilt kvinnliga i traditionell bemärkelse. De ser inte den normativa kvinnligheten som den ideala och eftersträvansvärda utan skapar en annan kvinnlighet, vilken vi valt att benämna en ”reflexiv kvinnlighet”