Lärandeprocessen i praktiken

Abstract Sammanfattning: Syfte och centrala frågeställningar: Syftet med arbetet är att visa på brister i överlämnandet från mellanstadiet till högstadiet vad gäller ämneskunskaperna i svenska och att påvisa vägar som fungerar eller kan fungera. Syftet är också att undersöka hur stadieskiftet påverkar den individuella läroprocessen och hur man värnar om dess kontinuitet. För att besvara syftet utgick vi från följande centrala frågeställningar: • Vilka strategier används vid överlämnandet till högstadiet inom Mölndals kommun och skiljer sig dessa åt på en stadieintegrerad skola(F-9 alt. 4-9) respektive en icke stadieintegrerad skola(7-9)? • Hur bibehålls en kontinuitet i läroprocessen i ämnet svenska vid övergången till högstadiet? • Hur kan pedagogisk dokumentation bidra till ökad kunskap om den enskilda eleven vid ett stadieskifte till högstadiet? Metod: Vi har intervjuat lärare från en majoritet av de högstadieskolor som finns i Mölndals kommun. För att generalisera resultaten valde vi metoden frågeundersökning och datainsamlingen skedde via telefonintervjuer. Vi har också studerat litteratur som varit relevant för studien. Resultat: Studien visar att strategierna vid stadieskiftet inte skiljer sig åt i de olika skolformerna. Strategier som användes var en överlämnandekonferens där kunskapsprofilen utifrån de nationella proven i svenska i årskurs 5 utgjorde huvudmaterialet. Studien visar också att dessa strategier inte tillräckligt stimulerar elevernas lärandeprocess. En utförlig pedagogisk dokumentation kan ge en bredare kunskap om elevens tidigare erfarenheter, vilket är utgångspunkten för en god språkutveckling. Relevans för läraryrket: I vår kommande yrkesroll kommer vi ha stor nytta av insikten om problematiken som finns vid stadieskiftet till högstadiet och hur en lärandeprocess i ämnet svenska bibehålls. Studien har inneburit att vi som blivande lärare har utvecklats mot bakgrund av de resultat vi kommit fram till