Det är jobbigt att inte ha eget boende, men ännu jobbigare om man skulle blivit tvingad…Nyanlända flyktingars val att bosätta sig i Göteborg och deras boendesituation

Syftet med studien har varit att undersöka varför nyanlända flyktingar tackar nej till ett Migrationsverkets kommunplaceringserbjudande och väljer att bosätta sig i Göteborg, samt hur inneboendesituationen påverkar deras tillvaro. Våra huvudfrågeställningar är Hur beskriver flyktingar anledningar till att de tackar nej till kommunplacering? Vilken roll spelar informationen om kommunplacering från Migrationsverket inför beslut om bosättning i Göteborg? Hur upplever de sin nuvarande inneboendesituation och dess inverkan på deras tillvaro? För att nå syftet har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod som består av intervjuer med fem nyanlända flyktingar. Studien har en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individernas personliga berättelser samt analys och tolkning av dessa berättelser. Resultatet av intervjumaterialet har analyserats utifrån teoretiserade begrepp så som rational choice, socialt nätverk och hem. Undersökningen har visat att informanterna huvudsakligen har tackat nej till Migrationsverkets kommunplaceringserbjudande på grund av avsaknad av specifik placeringsort. Eftersom ”Hela-Sverige-strategin” gäller när man väljer att bli kommunplacerad, har avsaknad av specifik placeringsort förstärkt de flesta informanters val av att bo i Göteborg. I studiens resultat framkom det att storstadens troliga jobb- och utbildningsmöjligheter är en faktor som har påverkat respondenternas beslut om att stanna i Göteborg. Vidare har undersökningen visat att de nyanlända flyktingarnas inneboendesituation är besvärlig och att de ofta tvingas att flytta flera gånger, men att de trots det är villiga att stanna kvar på grund av att kommunplaceringen skulle kunna innebära ett sämre alternativ. Vi har funnit att den bostadssituation många nyanlända befinner sig i skulle kunna benämnas dold hemlöshet då de i praktiken saknar egen bostad men inte är registrerade på ett sådant sätt. Detta i sin tur kan skapa ett ”blame the victim” – resonemang, där den nyanlände ses som en orsak till alla problem i samhället när problemen egentligen kan ligga på strukturell nivå. I vidare forskning rörande nyanlända flyktingar kan även inkluderas huruvida flyktingarna får jobb eller studerar i stor stadskommunerna, för att på så sätt se vad troliga jobb och utbildningsmöjligheter innebär i verkligheten