Från tal- och språkklass till ordinarie klass i grundskolan. En kvalitativ studie med utgångspunkt i vilka förutsättningar elever med grav språkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan.

Bakgrund: Språkets utveckling är det mest betydelsefulla i ett barns liv, vilket ger identitet och tillhörighet i en gemenskap. Detta kan i dagens samhälle vara ett problem för barn med grav språkstörning. Eleverna i studien har börjat sin skolgång i en tal- och språkklass där målet är att de så småningom skall inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar elever med grav språkstörning har att inkluderas i en ordinarie klass i grundskolan. Undersöknngen har genomförts med utgångspunkt i hur det pedagogiska arbetet bedrivs med elvernas fortsatta tal- och språkutveckling och kunskapsutveckling, samt hur pedagoger och elever beskriver den sociala utvecklingen, dvs interaktionen mellan eleverna och deras lärare/klasskamrater. Metod: Studien har en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av intervjuer. Fyra lärare och tre elever har ingått i studien. Samtliga elver har gått i en tal- och språkklass och sedan inkluderats i en ordinarie klass i grundskolan. Lärarna som intervjuats har det pedagogiska ansvaret i respektive grundskoleklass där eleverna börjat. Eleverna har gått i grundskoleklassen mellan 1-4 terminer vid intervjutillfället. Studiens teoretiska ram utgår ifrån Lev Vygotskijs teori och sociokulturellt perspektiv. Resultat: Studiens resultat visar att för lärarna behövs kompetensutveckling om funktionsnedsättningen grav språkstörning och handledning. Det är viktigt med information på ett tidigt stadium kring eleven som skall inkluderas för att läraren skall kunna ge eleven förutsättningar för en fortsatt utveckling i en ordinarie klass i grundskolan. För att eleven skall få en fortsatt tal- och språkutveckling, social utveckling och kunskapsutveckling är följande förutsättningar viktiga för eleven: anpassat arbetssätt, tydlig struktur, social interaktion, lugn läromiljö, fler vuxna, anpassade läromedel och att undervisningen har utgångspunkt i elevens erfarenheter och kunskapsnivå