Hållbarhetsredovisning En studie i hur väl statliga företag inom transportsektorn implementerar miljöarbetet i den operationella verksamheten

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har miljö- och klimatfrågor fått en allt större uppmärksamhet på lokal såväl som global nivå. Idag kräver allt fler konsumenter att näringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frågor och miljömedvetenhet har också blivit en konkurrensfördel för företagen inom transportsektorn. Statliga bolag omfattas sedan 2007 av skärpta krav som innebär att de måste upprätta en hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer, som komplement till årsredovisningen. Viktigt för att nå framgång är dock inte enbart ökad reglering utan det är också essentiellt att skapa en kultur kring miljöarbetet där alla medarbetare är engagerade och känner delaktighet. Med denna bakgrund vaknade ett intresse för att undersöka miljöarbetet i statliga bolag. Hur väl implementeras hållbarhetsredovisningens miljösektion ner i företagens operationella verksamhet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om hållbarhetsredovisningen i valda företag implementeras ner i organisationen eller om det bara är en looking good åtgärd? Fokus ligger på att undersöka huruvida hållbarhetsredovisningen kommuniceras ut till medarbetarna eller om den stannar på chefsnivå. Avgränsningar: Transportsektorn bidrar kraftigt till dagens miljöproblematik vilket gör denna bransch intressant att betrakta närmre. En ytterligare avgränsning är att studien enbart berör statliga bolag då det är dessa som omfattas både av ändringen i Årsredovisningslagen samt de statliga riktlinjerna. Slutligen avgränsas studien till att enbart se till miljöaspekten i GRI:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Metod: Studien är baserad på 18 genomförda intervjuer. Fyra intervjuer har genomförts på vardera av de fyra valda företagen: Green Cargo, Posten, SAS samt SJ. Dessutom har Agneta Börjesson, partisekreterare på Miljöpartiet, samt Lina Andersson och Åsa Ekberg på KPMG svarat på frågor angående deras personliga uppfattning om effekterna av de skärpta kraven. Resultatet av intervjuerna har sedan huvudsakligen kopplats till företagsbeskrivningarna men också till kapitlet med bakgrundsteori. Slutsatser: Implementeringen av strategier för miljöarbetet är av varierande grad i de fyra företagen. Alla tillfrågade har betonat vikten av ett engagemang men kommunikationen inom organisationen försvårar i vissa fall implementeringen. Ledningen anser i samtliga fall att de har det yttersta ansvaret för miljöarbetet och kommunikationen angående detta ut i företaget, vilket medarbetarna kritiserar och ett mer delegerat ansvar är önskvärt. Studien visar på att majoriteten av företagen uppfyller sina mål och följer uppsatta strategier, dock utan att skapa ett tillräckligt stort medarbetarengagemang. För att bli bättre på sitt miljöarbete bör företagskulturen stärkas ytterligare. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning inom området vore att mer ingående titta på korrelationen mellan strategier och utförande och visa på eventuella förbättringsåtgärder