EU-svenskan har genom åren kritiserats för att inte vara läsbar och idiomatisk. Kritikerna har ansett att den inte lever upp till klarspråksriktlinjerna för svenskt författningsspråk. Skillnader i juridisk tradition och punktregeln har utpekats som de bakomliggande orsakerna till EU-svenskans brister. I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse de strukturella skillnaderna mellan franskan och svenskan har för översättning av franska EU-lagtexter till svenska. Syftet är att belysa den syntaktiska komplexiteten i EU-prosan och behovet av specifika klarspråksriktlinjer för EU-svenskan
Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt t...
I forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk. Kommunikativa mönster i s...
I denna översikt belyser vi skolämnet svenska som andraspråk (sva) med utgångspunkt i några internat...
Klarspråk handlar om att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Syftet med denna studie har varit att...
Klarspråksarbete har en lång tradition i Sverige och sedan EU-inträdet har kravet på begripligt språ...
Den svenska koncernbidragsrätten har under de senaste åren kommit att utvecklas till att i allt stör...
Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av...
Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbeta...
EU är en allt viktigare del av det transnationella rum som både påverkar civilsamhällets villkor och...
Sveriges inträde i den Europeiska Unionen 1995 medför långtgående rättsliga konsekvenser. I samband ...
Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer ti...
Uppsatsens syfte är att undersöka svensk EU-journalistik diskursivt. Detta genomförs genom en kritis...
Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där integration har blivit en allt viktigare fråga. Då e...
Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är a...
Bakgrund: Sverige blev EU-medlem 1995 – långt efter de flesta välfärdsstaterna i Europa. Åsikterna o...
Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt t...
I forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk. Kommunikativa mönster i s...
I denna översikt belyser vi skolämnet svenska som andraspråk (sva) med utgångspunkt i några internat...
Klarspråk handlar om att skriva vårdat, enkelt och begripligt. Syftet med denna studie har varit att...
Klarspråksarbete har en lång tradition i Sverige och sedan EU-inträdet har kravet på begripligt språ...
Den svenska koncernbidragsrätten har under de senaste åren kommit att utvecklas till att i allt stör...
Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av...
Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbeta...
EU är en allt viktigare del av det transnationella rum som både påverkar civilsamhällets villkor och...
Sveriges inträde i den Europeiska Unionen 1995 medför långtgående rättsliga konsekvenser. I samband ...
Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer ti...
Uppsatsens syfte är att undersöka svensk EU-journalistik diskursivt. Detta genomförs genom en kritis...
Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där integration har blivit en allt viktigare fråga. Då e...
Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är a...
Bakgrund: Sverige blev EU-medlem 1995 – långt efter de flesta välfärdsstaterna i Europa. Åsikterna o...
Den Svenska modellen har gått från en omfattande lagregleringsreform på 70-talet, till ett stadigt t...
I forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk. Kommunikativa mönster i s...
I denna översikt belyser vi skolämnet svenska som andraspråk (sva) med utgångspunkt i några internat...