Bedömning i Idrott och Hälsa ­ En studie om vilka kvalitéer bedömningen grundas på i skolans tidigare år.

Problem, Syfte och Frågeställningar Vi har under pågående utbildning saknat genomgång av bedömningsfrågan i ämnet idrott och hälsa då det upplevs som ett komplext och svåröverskådligt ämne. Bedömning inom idrott och hälsa baseras till största del på praktiska istället för teoretiska moment och det är i hög grad upp till den enskilda pedagogen att utforma ett bedömningsunderlag utifrån de rådande styrdokumenten. Det övergripande syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kvalitéer som idag premieras vid bedömning av elever i ämnet idrott och hälsa i slutet av det 5:e skolåret. Vidare att se vilka kvalitéer eleverna själva anser vara viktiga att bli bedömda på, samt att få en klarare bild av begreppen "hälsa" och "idrott" ur ett elev/lärarperspektiv. Frågeställningar för undersökningen: Vilka bedömningsgrundande kvalitéer anser lärarna har störst respektive minst betydelse vid bedömning i ämnet Idrott och hälsa? Vilka av kvalitéerna anser eleverna har störst respektive minst betydelse när de blir bedömda i Idrott och hälsa? Hur resonerar elever och lärare kring begreppet idrott? Hur resonerar elever och lärare kring begreppet hälsa? Vilka moment i ämnet Idrott och hälsa anser elever och pedagoger vara viktigast? Metod Vår metod bestod av en enkät till elever och en enkät samt intervjufrågor till idrottspedagoger. Elev och pedagogenkäten var utformad med samma grundfrågor vilka utformades efter vårt syfte och frågeställningar samt utifrån nuvarande kursplan inom idrott och hälsa. Intervjufrågorna var personliga och till viss del även berörda i enkäten. Svaren vi fick under intervjuerna blev en fördjupning med förklaring till varför pedagogerna hade tagit den egna ståndpunkten i bedömningsfrågan. Resultat Utifrån resultaten kan vi se att simningen samt elevernas beteende av lärarna värderats högst ur bedömningssynpunkt. Detta trots att inga beteenderelaterade kvalitéer nämns i samband med bedömning i kursplanen för idrott och hälsa. De helt klart lägst prioriterade kvalitéerna var de som innefattas i idrottsaktiviteter, med undantag för simningen. Även eleverna värderade de beteenderelaterade kvalitéerna som viktigast att bli bedömda på och de idrottsliga kvalitéerna som minst viktiga. I resultatet kan vi se att både elever och lärare var oense om vad som innefattar "idrott" respektive "hälsa" i en stor del av de moment som ingår i ämnet.