Värdering av varumärken -En studie utifrån två företag

Bakgrund och problem: Ett varumärke är en immateriell tillgång som medverkar alltmer positivt till ett företags ekonomiska ställning. Endast förvärvade varumärken får lov att tas upp i balansräkningen vilket regleras av IFRS 3 om rörelseförvärv och IAS 38 om immateriella tillgångar. Sedan år 2005 skall alla noterade koncerner i Sverige upprätta sin årsredovisning enligt IFRS vilket bland annat innebär att immateriella tillgångar, däribland varumärken, skall identifieras och separeras från goodwill. Att värdera ett varumärke kan vara en svår process vid vilken företag lägger olika stor vikt. Värderingen försvåras av att det inte finns någon aktiv marknad för varumärken. Det finns olika sätt att gå tillväga för att värdera ett varumärke och uppsatsens fråga lyder: ”Hur har företagen kommit fram till det redovisade värdet av varumärket?”. Vår studie bygger på undersökningar av två företag och vår delfråga är följande: ”Skiljer sig företagen åt i sättet att värdera varumärken och vad är i så fall anledningen till skillnaden?” Syfte: Uppsatsens syfte är att ge läsaren förståelse för hur företag kan gå tillväga vid värdering och redovisning av sina förvärvade varumärken. Vi vill förtydliga hur värdet av en viktig tillgång i balansräkningen tagits fram. Metod: Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ metod och undersökningen har genomförts genom djupintervjuer via telefon och personliga intervjuer med representanter från respektive företag samt med en varumärkesexpert. Empiri och analys: I empiriavsnittet presenteras en kort beskrivning av respektive företag och sammanställningar av utförda intervjuer. Empirin analyseras sedan med återkoppling till teoriavsnittet. Diskussion förs över företagens värderingssätt och även skillnader emellan företagen analyseras. Slutsatser: I slutsatsen redogörs det för kärnan i uppsatsen, problemfrågan besvaras och slutsatser dras utifrån empiri och analys. Studien visade att företagen gått tillväga på skilda sätt vid sin värdering. Företag A värderade sitt varumärke med hjälp av en relief from royaltymetod. Företag B använde sig inte av någon specifik metod utan gjorde jämförelser med andra företag för att sedan bestämma ett värde baserat på omsättning