Ger noten till goodwill tillräcklig upplysning om värdet i tillgången? och Diskonteringsräntans utveckling år 2005, 2006 och 2007

Bakgrund och problem: Den nya regleringen kräver omfattande värderingsarbete som är komplicerat och kostsamt. Frågan är: Ger det bättre information om goodwillvärdet och på vilket sätt? (Schultze, W., 2005). Detta kräver mer upplysning av goodwill. Därmed uppkommer vår huvudfråga: Ger noten till goodwill tillräcklig upplysning om värdet i tillgången? Syfte: Att kartlägga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillräcklig upplysning om värdet i tillgången. Uppföljning av diskonteringsräntans utveckling för tre år görs dels för att se vad som hänt med den sedan kandidatuppsatsen men också för att den utgör en viktig del i upplysningarna Studiens perspektiv är tänkt att vara utifrån den externa aktieinvesterarens. Avgränsningar: Studien omfattar tio av de tolv svenska noterade bolag vilka även medverkade i kandidatuppsatsen och som fortfarande är noterade på Stockholmsbörsen. De två som inte längre ingår i urvalet är inte längre noterade på Stockholmsbörsen. Metod: Årsredovisningar har bearbetats utifrån upplysningskraven i IAS 36 punkt 126-134 och sammanställts i tabellform. Besöksintervju hos en auktoriserad revisor som svarade på frågor ur ett i förväg mailat frågeformulär gav en djupare förståelse för utvecklingen av hur företagen uppfyller upplysningskraven och hur diskonteringsräntan har utvecklats. Det framkom att känslighetsanalysen är väsentlig för att läsaren ska kunna göra en egen bedömning och få en rättvis bild av goodwillvärdet. Man kan dock inte stirra sig blind på en enskild siffra för diskonteringsräntan då den rör sig inom ett tillåtet intervall. Telefonintervjuer har skett med respondenterna från de tio noterade företagen där de fick svara på en fråga: Varför har er diskonteringsränta förändrats de senaste tre åren? Eller i de fall då den förblivit oförändrad: Varför har er diskonteringsränta inte förändrats de senaste tre åren? Empirin har bearbetats, analyserats och jämförts med tidigare studier och artiklar som återfinns i den teoretiska referensramen. Studierna kommer ifrån den svenska marknaden medan artiklarna till övervägande del härrör från den amerikanska. Resultat och slutsatser: IFRS 3 medförde att fler immateriella tillgångar identifierades än tidigare på bekostnad av goodwill men vi kan konstatera att andelen goodwill inte har minskat även om immateriella tillgångar har ökat. En annan observation är att företagen lämnar upplysningar i högre utsträckning än tidigare vilket kan bero på att de vet vad de ska upplysa om. Diskonteringsräntan har höjts i majoriteten av företagen i vårt urval vilket var förväntat med tanke på reporäntans höjning. Men den största upptäckten var just att finna att noten till goodwill är enbent. Man kan vara förvissad om att den inte är mindre värd än sitt redovisade värde men man ser inte värdeökningen i den vilket kan vara flera gånger större än det ursprungliga. Förslag till fortsatt forskning: Utvidgad studie av diskonteringsräntan till att omfatta alla noterade bolag. Debatt behövs för att få en tolkning av IFRS så att en praxis sätts