Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsäkringsfallet NJA 2006 s. 721

Resumé av examensarbetet Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsäkringsfallet NJA 2006 s 721 Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett trafikförsäkringsfall (NJA 2006 s 721) som i arbetet kallas för Fallet Anna. Med detta fall i åtanke undersöks ett antal teoretiska spörsmål, nämligen: Vad är det som ska bevisas i ett mål? Vem ska bevisa? Hur mycket räcker det att bevisa för att vinna ett mål? Med kunskap om de teoretiska frågorna genomförs vidare även en omvänd utredning, som syftar till att klargöra vilka av de teoretiska synpunkterna som har fått uttryck i fallet Anna och på vilket sätt detta har skett. Slutligen genomförs även en analys av domstolarnas motiveringar i fallet. Uppsatsen inleds med en presentation av fallet Anna och domstolarnas avgöranden i detta fall. I därpå följande avsnitt klargörs begreppen bevisbörda och beviskrav och en översiktlig genomgång av frågor kring bevisbördans föremål och omfattning genomförs. Vad som motiverar skapandet av teorier om bevisbördeproblematiken och de huvudsakliga teoriernas innehåll presenteras i uppsatsens avsnitt 5 och 6. I avsnitt 7 koncentreras framställningen till frågor gällande beviskravet såsom huruvida det i tvistemål finns ett s k normalbeviskrav och huruvida beviskravet bör vara konstant eller flexibelt avseende ett och samma rättsfaktum. En tämligen stor vikt läggs därefter på undersökningen av de olika formuleringar av beviskravet som förekommer i doktrin och praxis och deras innebörd. Efter den mer generella undersökningen av frågor gällande bevisbörda och beviskrav i tvistemål, fortsätter uppsatsen i avsnitt 8 med en undersökning av bevisbörde- och beviskravsfrågor angående två omständigheter som kan vara problematiska vid försäkringsrättsliga tvister, nämligen huruvida ett försäkringsfall har inträffat och huruvida undantagsbestämmelser enligt försäkringsvillkoren är tillämpliga eller inte. Därefter berörs även bevisbörde- och beviskravsproblematiken i utomobligatoriska skadeståndsmål något. I avsnitt 9 behandlas spörsmålet huruvida samma bevisbördeprinciper som har utarbetats i doktrin och domstolarnas praxis även har funnit tillämpning vid prövningen hos Allmänna reklamationsnämnden. Efter den teoretiska genomgången dittills i arbetet återgår framställningen i avsnitt 10 till fallet Anna, som har varit utgångspunkt för hela uppsatsen. Innan själva undersökningen och analysen av domstolarnas motivering i fallet genomförs, berörs först frågan om vilka förutsättningar för ersättning som enligt trafikskadelagen (1975:1410) måste vara uppfyllda i fall då den skadelidande påstår att skadan på bilen har uppkommit i följd av trafik med annat motordrivet fordon, vars identitet inte kunnat fastställas. Även frågan om bevisskyldighetens föremål behandlas därefter. Uppsatsen avslutas med ett resonemang beträffande de slutsatser som enligt min mening kan dras av avgörandet i fallet Anna samt mina funderingar angående innebörden av de olika bevisbördeteorierna och betydelsen av klar och tydlig motivering i rättens domskäl