The legality of ad hoc tribunals - proper justice or politicized peace?

ABSTRACT - THESIS Title: The legality of ad hoc tribunals Author: Eloise Lönnberg Date: 2007-05-31 Supervisor: Professor Per Cramer Type: D/Master Location: Department of Law; School of Economics, Business and Law, Göteborg University Subjects: Law > Public International Law > International Criminal Law On the 30th of December 2006 the former Iraqi dictator Saddam Hussein was executed by hanging in a secret place in Iraq. Prior to this date, Saddam had been found guilty of having tortured and executed 148 men and boys in the town of Dujail in the beginning of the 1980’s. The sentence was given by the SICT, an internationalised domestic ad hoc tribunal for Iraq established in August of 2005, and the law by which he was found guilty came into effect on October 18th 2005 – hence nearly two decades after the atrocities. Saddam Hussein was not the first former Head of State to be tried in an ad hoc war crimes tribunal, as we all remember the highly acknowledged trial of the former Serb and Yugoslavian leader Slobodan Milosevic in the late 1990’s. These ad hoc tribunals have constantly been surrounded by both praise and suspicions, both of which worsened after the execution of Saddam. This study therefore aims to investigate the legality of such tribunals in relation to their compatibility with international and/or national law and custom. Three main questions have been answered in this thesis; that of ad hoc tribunals’ concordance with the foundational principle of legality, the question of the legality of UN influence with establishing these tribunals, and that of the impact of the lack of universality on its international/national legality. The presentation mainly focuses on the last question and its indication of Western political and/or economical influences in the creational process. The study shows a clear inkling that the manifested purposes of justice, peace and reconciliation have little to do with why ad hoc tribunals are established, which is replaced by certain Western States interests in the outcome. These interests are variant to the tribunal-State and its importance (or lack thereof) on the international market and their relation with certain Western States. The study also demonstrates that the lack of legality can sometimes be excused due to a legitimacy to reach a certain result. The thesis concludes that the legality of ad hoc tribunals is a complex matter that cannot be assumed based on one questionable reason, but rather on the composition of the debatable answers of all the above mentioned questions. SAMMANFATTNING - EXAMENSARBETE Titel: The legality of ad hoc tribunals Författare: Eloise Lönnberg Datum: 2007-05-31 Handledare: Per Cramer Uppsats typ: D/Master Universitet: Juridiska fakulteten; Handelshögskolan, Göteborgs Universitet Ämnen: Juridik > Internationell juridik > Internationell kriminal juridik Den 30de december år 2006 avrättades Iraks förra diktator Saddam Hussein på hemlig plats i landet. Detta som en följd av att han hade blivit dömd till att vara skyldig till att ha torterat och avrättat 148 män och pojkar från staden Dujail i början på 1980-talet. Institutionen som dömde Saddam var SICT, Iraks internationaliserade ad hoc tribunal som etablerats år 2005. Han blev dömd enligt en lag som fått verkan från och med den 18de oktober 2005, d.v.s. nästan två årtionden efter det att händelsen ägt rum. Saddam Hussein var varken den första eller den sista statschef som fått möta detta öde, då vi alla minns den högt uppmärksammade rättegången i krigstribunalen i Haag med Slobodan Milosevic som huvudperson. Dessa ad hoc tribunaler har ända sedan dess begynnelse blivit både lovordade och hårt anklagade för att inte skipa den rättvisa de utger sig för att fastställa, en debatt som efter Saddams uppmärksammade avrättning blev allt mer högljudd. Den här studien handlar därför om att fastställa legaliteten hos dessa tribunaler och deras enlighet med både internationell och nationell lag och rätt. Utgångspunkten har lagts vid tre frågeställningar; huruvida de upprätthåller den grundläggande principen om förbud mot att åtala någon ex post facto (legalitetsprincipen), huruvida FN:s inblandning i etableringen av dessa tribunaler är i enlighet med FN stadgan och internationella regler, samt huruvida bristen på universell jurisdiktion påverkar tribunalernas legalitet. Framställandet har fokuserat mycket på den sista frågeställningen och vad detta indikerar om västvärldens politiska och ekonomiska inflytande i om/hur/var och vad för en tribunal som etableras. Studien har visat att det finns en klar koppling mellan ”västs” intressen och bildandet (eller bristen därpå) av dessa tribunaler, vilket innebär att de påvisade syftena om rättvisa, fred och försoning är betydligt oviktigare kriterier för denna process. Västs intressen är beroende av tribunalstatens betydande på den internationella marknaden samt vad denna stat har för koppling till olika västerländska länder. Studien demonstrerar också att bristen på legalitet ibland kan förklaras av ett behov att nå ett legitimt resultat. Sammanfattningsvis kan sägas att frågan om ad hoc tribunalers legalitet är en mycket komplex fråga, där man inte kan presumera dess illegalitet såvida man inte får ett legalt tvivelaktigt svar på samtliga ovanstående frågeställningar