Hur slöjdlärare förhåller sig till kulturarv och slöjdtraditioner i sin undervisning i dag

Bakgrunden till vår undersökning har varit att vi upplevt det problematiskt att motivera elever till att lära sig gamla grundläggande hantverkstekniker i skolslöjden. Vi hade läst nationella utvärderingen av slöjdämnet (NU­ 03) som visade stora skillnader i hur lärare och elever upplever att de utvecklades inom området, olika kulturer och kulturarv. Vår utgångspunkt har varit följande strävansmål i slöjdens kursplan: /.../"skall eleverna utveckla kännedom och intresse om kulturarv och slöjdtraditioner i ett historiskt och kulturellt perspektiv"(Skolverket, 2000, s.1). Vår hypotes var att betydelsen av slöjdämnet förändrats och att det inte längre fokuserades på förut nämnda strävansmål i någon större utsträckning. Vårt huvudsyfte med den här uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdlärare utifrån kursplanen arbetar med att förmedla kulturarv och slöjdtraditioner till eleverna samt ett delsyfte har varit att undersöka hur viktigt de tyckte det är. Vi har genomfört vår studie i kvalitativ form. Våra frågor har besvarats dels genom tio enkäter men har även fördjupats med fyra efterföljande intervjuer. Det som framkom vid vår undersökning har vi jämfört med tidigare forskningsresultat inom området. Resultaten visade att slöjdlärare tyckte det var viktigt att eleverna skapar förståelse och intresse för vårt kulturarv och slöjdtraditioner, därmed stämde inte den hypotes vi hade. Samtliga informanter ansåg att det främst var de gamla hantverksteknikerna som utgjorde det svenska kulturarvet samt de allra flesta betonade vikten av att kunskaperna sattes in i ett sammanhang så att eleverna fick ett helhetsperspektiv av svensk kulturtradition. Dessutom poängterades att det var viktigt att utgå från elevens erfarenheter samt också använda sig av nya medierande redskap så att undervisningen anpassas till det samhälle vi lever i idag. De didaktiska uppslagen gav inspiration och berikade våra tankar inför vår kommande yrkesverksamhet