Kalla fötter ­ en kvalitativ studie kring hur pedagoger aktivt arbetar med läs- och skrivinlärning

Inledning och syfte Vårt arbete handlar om läs- och skrivinlärning och dess utveckling både inom yrkesverksamhet och inom lärarutbildning. I inledningen presenteras vårt intresse för ämnet och varför vi valt att undersöka detta. Under utbildningen har vi saknat kunskaper kring hur man gör rent praktiskt när man lär elever att läsa och skriva. Därför har syftet med detta arbete varit att få en bredare insyn i, samt lyfta fram hur lärare praktiskt startar och undervisar läs- och skrivinlärning i en år 1. Ett annat syfte har varit att fördjupa våra kunskaper om olika metoder för läs- och skrivinlärning för att bli tryggare i vår framtida lärarroll. Våra frågeställningar inför undersökningen var: - Vilka olika metoder för läs- och skrivinlärning finns? - Hur har satsningen på läs- och skrivinlärning i lärarutbildningen sett ut i ett historiskt perspektiv? - Vilka kända sätt finns för utvärdering och vilka använder lärarna sig av? - Hur startar lärare läs- och skrivundervisningen, vilka metoder använder de sig av och varför har de valt att arbeta på det sättet? En hypotes som vi hade inför undersökningen var att vi trodde att de allra flesta lärare blandar helordsinriktade och avkodningsinriktade metoder och arbetssätt när de lär barn att läsa och skriva. Metod/material Dessa frågeställningar har besvarats genom relevanta litteraturstudier samt intervjuer med fem, kvinnliga lärare som är verksamma i skolans tidigare år och har erfarenhet av att arbeta i år 1. Då vi ville intervjua lärare från olika stadsdelar av Göteborg tog vi kontakt med lärare på fem olika skolor. De verksamma lärarna intervjuades alla på sin arbetsplats för att kunna ge oss en bild av hur lärandemiljön såg ut, även om denna aspekt inte utgjort någon stor del i undersökningen. Teorianknytning Vi har valt att läsa om helordsteorin och avkodningsteorin. Även ett urval metoder redogörs för. Dessa metoder är Kiwimetoden, Läsning på talets grund ­ LTG, Bornholmsmetoden, Wittingmetoden samt Tragetons metod "Att skriva sig till läsning". Därefter beskrivs de två vanligaste sätten varpå man kan utvärdera elevers läs- och skrivkunskaper med. Dessa är Lundbergs material "God läsutveckling" samt "Nya LUS" (läsutvecklingsschema). Som en avslutande del av kapitel 4 får vi veta vad styrdokumenten säger, hur lärarutbildningen sett ut tidigare och även kort om aktuell forskning kring hur barn tar till sig läs- och skrivkunskaper. Resultat och diskussion Resultatet visade mycket riktigt att pedagogerna använde sig av både helordsmetoden och avkodningsmetoden. Arbetet med bokstäver, hur de låter, ser ut osv. var dock centrala delar i undervisningen. Flera av lärarna nämnde Bornholmsmodellen som en stor materialkälla när de lade upp undervisningen. Något som också ansågs viktigt var att arbeta med den fonologiska medvetenheten tidigt. Det visade sig att lärarna använde sig av både LUS och "God läsutveckling" när de utvärderade elevernas läs- och skrivutveckling. Något som också framkom, som en utvärderingsmetod, var det så kallade H4-testet som två av de intervjuade pedagogerna använde sig av