Trends and Prospects for Women's Employment in the 1990s Submitted to the European Commission Network of Experts on the Situation of Women in the Labour Market

The report summarises the changes in the Swedish labour market during the period 1989 to 1995. In these years drastic changes occurred for both women and men. The employment rates fell with over ten percent and unemployment increased from a very low level of 1,5 percent in 1989 to 8 percent in 1993. If we count all who would have liked to have a job in 1995, one fifth of all women and one sixth of all men were more or less unemployed. This gives a very bleak picture of the future. It is obvious from this report that young women and men have met increasing difficulties when trying to enter the labour market. The generational differences seem to be accentuated during this recession and will probably continue to be so. Concerning working time and working contracts the Swedish developments seem to go in the same direction as in other European countries, i. e. increasing proportion of both women and men now get temporary contracts and involuntary part-time. The result is an increasing proportion of part-time unemployment. Almost ten percent of all women between 16 and 64 were in this situation in 1995. Gender segregation in the Swedish labour market is strong. We have registered a certain reduction in the segregation levels, when measured with different segregation indices. However, these reductions seem to occur as a result of men entering female dominated occupations and sectors and to a lesser extent from women recruited to new occupations and positions. The Swedish labour market is likely to increasingly become divided between those who have good, secure and well paid jobs and an increasing number who have temporary jobs which may or may not be well paid and developing. This differentiation is particulary evident among women. Those who do the basic manual jobs both in the private sector and in public services are exposed to structural changes which will continue throughout the 1990s. There is a need of further research in the re-creating mechanisms of segregation and not least in the areas of vertical segregation in organisations and in the genderisation of work tasks and carrier possibilities in organisations.Rapporten sammanfattar förändringarna på den svenska arbetsmarknaden under perioden 1989 till 1995. Under dessa år inträffade drastiska förändringar för både kvinnor och män. Arbetskraftsdeltagandet föll med över tio procent, arbetslösheten ökade från den mycket låga nivån 1,5 procent 1989 till 8 procent 1993. Om man räknar alla som skulle vilja ha ett arbete 1995, var en femtedel av kvinnorna och en sjättedel av männen mer eller mindre arbetslösa. Detta ger en mörk bild av framtiden. Det är uppenbart, sett från materialet, att yngre kvinnor och män har haft allt ökande svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. De skilda villkoren för generationerna förefaller ha accentuerats under lågkonjunkturen och utvecklingen kommer troligen att fortsätta. Ifråga om arbetstid och anställningsvillkor förefaller den svenska utvecklingen gå i samma riktning som i de övriga europeiska länderna. Det är alltså en ökande andel av både kvinnor och män som nu har tidsbegränsade anställningar och ofrivilligt arbetar deltid. Resultatet är ökande andel deltidsarbetslösa, nästan tio procent av alla kvinnor i åldern mellan 16 och 64 befann sig i denna situation 1995. Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är stark. En viss minskning i segregationen syns vid mätning med olika index. Men denna minskning förefaller bero på att män i ökad utsträckning börjat arbeta i kvinnodominerade yrken och sektorer, i mindre utsträckning beror det på att kvinnor rekryteras till nya yrken och positioner. Sannolikt kommer svensk arbetsmarknad att bli allt mer uppdelad mellan de som har säkra, bra och välavlönade arbeten och en ökad andel som har tillfälliga, mer eller mindre välavlönade och utvecklande arbeten. Denna differentiering är icke minst framträdande bland kvinnorna, där de som befinner sig i basen inom såväl offentlig som privat sektor utsätts för starkt omvandlingstryck idag och som kommer att fortgå under hela 1990:talet. Det finns behov av ytterligare forskning om segregationens återskapande mekanismer, inte minst ifråga om vertikal segregation och könsmärkning av arbetsuppgifter och karriärmöjligheter i organisationer