National Institute for Working Life Ergonomic Expert Committee Document No 1Visual Display Unit Work and Upper Extremity Musculoskeletal DisordersA Review of Epidemiological Findings

A review has been undertaken of the epidemiological literature on work with visual display units (VDUs) and neck or upper extremity musculoskeletal problems among office workers. The questions to be answered are whether there is an increased risk of such disorders among VDU users, compared with people working in other types of jobs, and : if so : which specific feature(s) of the VDU device or the work environment are responsible. In addition, the question of whether women using VDUs are at even greater risk than men, and if so, why, has also been investigated. Comprehensive and up-to-date reviews summarising current epidemiologic knowledge about such factors for musculoskeletal problems among VDU users are scarce. This report therefore summarises current epidemiological evidence concerning increased risks of upper extremity and neck disorders among VDU users, what specific features of the VDU device or work environment that may be involved; and whether women using VDUs are at even greater risk than men. A total of 72 relevant reports from 56 epidemiologic studies have been identified. Most were published in peer-reviewed journals, although a few studies have been included from peer-reviewed conference proceedings or technical reports from national research institutions. Only papers written in English or Swedish have been reviewed. These studies cover a range of health endpoints, from non-specific discomfort to median nerve conduction velocity through the carpal tunnel, and a range of exposures from VDU work per se to specific task types, rest break patterns, and keyboard configurations. There is also a great variety in study designs and populations; some studies have compared VDU operators to other employed groups, such as non-VDU clerical workers, and others have used internal comparisons, within groups of VDU users, to examine the effects of many specific features of the VDU work environment. In general, however, inadequate attention has been paid to the consequences of the choice of study population and the range of exposures within which statistical associations or dose-response relationships can be examined. Some general conclusions regarding VDU work and musculoskeletal didsorders emerge from this review. These conclusions are supported both by studies of questionnaire-reported symptoms and studies utilising objective findings from physical examinations or diagnoses. For disorders of the hand and wrist, we found evidence that the use of the VDU or the keyboard was a direct causative agent, mediated primarily through repetitive finger motion and sustained muscle loading across the forearm and wrist. The odds for such disorders among VDU users with at least 4 hours of keyboard work per day appear to be about twice that of those with little or no keyboard work. For neck and shoulder problems, the role of the VDU or the VDU work seems to be less that of a single source of mechanical stresses and more the central feature around which modern office work is organised. This increasingly common pattern of VDU work organisation, with both physical (repetitive finger motions) and work organisational features (task fragmentation), is perhaps less typical of a number of other work environments. Thus, VDU work is often used as a proxy variable, that is, as a symbol which represents this particular combination of exposures. Although not all specific factors have been adequately studied, either singly or in combination with each other, there is convincing evidence regarding some. Strong evidence exists for elevated risks of upper extremity disorders with data entry and similar intensive keying tasks, and for hand and wrist disorders, at least, with hours of keying per day. High work demand and postural stress resulting from poor work-station design and layout also increase the risk of upper extremity disorders. Thus, there is : in our opinion : a scientific basis that justifies ergonomic and work organisation interventions to improve work situations characterised by these conditions. Among VDU workers, upper extremity and neck musculoskeletal disorders are more common among women. Specific reasons for this gender difference have not been fully identified, although they could include differences in job types, housework and childcare, body size and strength, hormonal or other physiological conditions. When men and women were compared within fairly homogenous job groups, they reported similar rates of MSDs. However, few studies have unfortunately been able to compare women and men doing similar VDU tasks.En översikt har tagits fram över den epidemiologiska litteratur som inriktats på bildskärmsarbete och muskuloskeletala problem i nacke och övre extremiteter bland kontorsarbetare. Frågeställningarna är om det föreligger en ökad risk för sådana sjukdomar bland bildskärmsarbetare jämfört med individer med andra arbeten, och : i så fall : vilka specifika förhållanden kring bildskärmen eller arbetsförhållanden kring skärmen som är förknippade med detta. Dessutom har översikten också inriktats på frågan om kvinnor vid bildskärmsarbete löper en högre risk än män. Det saknas för närvarande fördjupade och uppdaterade översikter över nuvarande epidemiologisk kunskap om sådana faktorers inverkan på muskuloskeletala problem bland bildskärmsarbetare. Denna rapport sammanfattar därför våra nuvarande epidemiologiska erfarenhet i dessa frågor. Totalt identifierades 72 rapporter från 56 epidemiologiska studier. De flesta var publicerade i tidskrifter med vetenskapligt granskningsförfarande, även om några studier har erhållits från konferenssammanställningar med vetenskapligt granskningsförfarande eller tekniska rapporter från nationella forskningsinstitut. Endast rapporter skrivna på engelska eller svenska har tagits med. Dessa studier täcker en rad olika hälsoeffekter, från ospecificerade besvär till mätning av ledningshastigheten i mediannerven i karpaltunneln, och olika exponeringssituationer från bildskärmsarbete i sig till speciella arbetsuppgifter, pausmönster och tangentbordutformning. Det finns också en stor variation i studiedesign och val av studerade grupper; vissa studier har jämfört bildskärmsarbetare med andra grupper av anställda, t. ex. kontorsanställda utan bildskärmsarbete, medan andra studier har använt sig av interna jämförelser mellan olika grupper av bildskärmsarbetare för att utröna effekten av specifika faktorer i arbetsmiljön kring bildskärmen. Många studier har inte tagit tillräcklig hänsyn till hur val av studiegrupper och variation av exponeringar kan påverka analysen och dess tolkning. Vissa allmänna slutsatser beträffande bildskärmsarbete och belastnings-sjukdomar kan dras ur denna översikt. Dessa slutsatser stöds både av studier som bygger på enkätbaserade symtom, och studier som utnyttjat objektiva fynd eller diagnoser. För sjukdomar i hand och handled fann vi belägg för att användning av bildskärm eller tangentbord var en orsaksfaktor, främst erhållen genom upprepade fingerrörelser och vidmakthållen belastning i underarm och handled. Oddsen för sådana sjukdomar bland bildskärmsarbetare med åtminstone 4 timmars tangentbordsarbete per dag tycks vara ungefär det dubbla jämfört med de som har lite eller inget tangentbordsarbete. För nack- och skuldraproblem tycks bildskärmen eller bildskärmsarbetet spela en mindre roll som en direkt orsak till mekanisk belastning, och mer en roll som den centrala punkt kring vilken modernt kontorsarbete är uppbyggt. Detta alltmer vanliga mönster av bildskärmsarbetets organisation, med både fysisk (repetitiva fingerrörelser) och arbetsorganisatoriska inslag (fragmentering av arbetsuppgifter) är kanske mindre vanligt förekommande i vissa andra arbetsmiljöer. På så sätt har bildskärmsarbete ibland utnyttjats som en "ställföreträdande" variabel, d.v.s. en symbol som representerar denna kombination av faktorer. Även om inte alla specifika faktorer har studerats tillräckligt, varken var för sig eller i kombination, så fann vi övertygande belägg avseende vissa faktorers påverkan på muskuloskeletala sjukdomar i bildskärms-sammanhang. Starka belägg föreligger avseende ökade risker vid inmatningsarbete och arbetsuppgifter med liknande intensiv användning av tangentbordet, och, åtminstone för hand- och handledsproblem, med antalet timmar i sådant arbete per dag. Höga krav i arbetet och olämpliga kroppsställningar som ett resultat av dålig utformning av arbetsplatserna ökar också risken för belastningssjukdomar i övre kroppen. Detta innebär att det : enligt vår uppfattning : finns en vetenskaplig grund som motiverar ergonomiska och arbetsorganisatoriska åtgärder för att förbättra sådana arbetssituationer. Bland bildskärmsarbetare tycks belastningssjukdomar i nacken och de övre extremiteterna vara vanligare bland kvinnor än bland män. De konkreta orsakerna till detta har dock inte klarlagts; de innefattar sannolikt både skillnader i arbetsuppgifter, hemarbete, kroppsstorlek och muskelstyrka eller andra fysiologiska skillnader. När män och kvinnor med mer likartade arbetsuppgifter jämfördes, så var skillnaderna mellan deras rapportering av belstningsbesvär mindre. Tyvärr finns det få studier där man kan jämföra män och kvinnor med lika arbetsuppgifter