Bilden som verktyg - en pedagogisk analys av bilder i läroböcker i historia

Huvudfråga Uppfyller bilder i läromedel pedagogiska kriterier? Metod och material Undersökningen görs genom en kvantitativ innehållsanalys. Först definieras pedagogiska kriterier för bilder som publiceras i pedagogiskt och informativt syfte. I huvudsak används kriterier framtagna av Rune Pettersson, Professor i informationsdesign vi Mälardalens Universitet. Dessa formas sedan till ett kodschema som används som analysverktyg för att analysera bilderna. Totalt analyseras 369 bilder från epoken modern historia ­ 1900- talet fördelat på tre läroböcker i historia. Resultat Sammanfattningsvis kan det konstateras att samtliga böcker ganska väl svarar mot de kriterier som uppställts vid granskningen om man ser till befintlig teori om hur bilder bör vara för att vara lämpliga i informativa sammanhang. Läromedelsförfattarna är alltså ganska bra på att använda bilder som pedagogiskt verktyg trots att det inte alltid är pedagoger som väljer ut bilderna. Däremot har det visat sig, i enlighet med en granskning gjord av Skolverket, att det förekommer onyanserade och stereotypa bilder i läroböckerna som kan upplevas som kränkande eller diskriminerande av olika grupper av elever. Didaktiska konsekvenser Resultaten visar att man kan vänta sig att bilderna i läromedel uppfyller vissa pedagogiska kriterier men att man inte kan förlita sig på att bilderna i läromedel ger eleverna en allsidig och nyanserad undervisning. Det är därför viktigt att man som huvudman, rektor eller lärare har ett kritiskt förhållningssätt. Speciellt när läromedel väljs ut för undervisning eller används i undervisning. Läroboken utgör ingen garanti för att undervisningen överensstämmer med värdegrunden. Det är viktigt att lärare och blivande lärare får tillfälle att utveckla sin förmåga att förhålla sig kritiska till de läroböcker som används samt bilder i dessa för att kunna upptäcka uttryck för diskriminering och kränkningar